Oberoende kunskapssajt
Kockumskranen
Världens största bockkran stod i Malmö i tjugoåtta år, gjorde sitt sista svenska lyft 1997 och såldes 2002 för en dollar.
Kockumskranen byggdes för att lyfta hela fartygssektioner ned i en byggdocka. Den gick i treskift i elva år, blev Malmös mest kända siluett och står sedan 2003 på Hyundais varv i Ulsan. Här är vad som går att belägga om måtten, bygget och flytten.
- 1973–1974byggd i Malmö. Första lyftet 19 april 1974
- 140 meterhöjd enligt Kockums egen broschyr
- 1 500 tonlyftkapacitet under tiden i Malmö
- 1 dollarpriset Hyundai betalade i februari 2002
Bygget 1972 till 1974
Kranen beställdes i början av 1972 från de tyska företagen PHB och C.H. Jucho. Notan landade på 125 miljoner kronor. Tvärbalken byggdes inte i Malmö utan hos Burmeister & Wain i Köpenhamn med start i november 1972, vilket är en detalj med eftersmak: samma danska varv köpte kranen tjugo år senare och hann gå i konkurs innan den flyttades.
Monteringen på varvsområdet pågick under 1973 och våren 1974. Det första lyftet gjordes den 19 april 1974 och den 10 maj fick kranen grönt ljus för reguljär drift. Provbelastningen gjordes med en hel förskeppssektion.
Kockumskranen i genomskärning
Ritad efter måtten i Kockums egen broschyr. Sektionen under kroken visar en typisk last.
Spårlängden i Malmö var 710 meter, vilket gav kranen en arbetsyta på 10,5 hektar.
Elva år i treskift
Byggdockan under kranen togs i bruk 1968 och mätte 405 gånger 75 meter, med nio meters djup. Kranen kom sex år senare och gjorde dockan till något annat: i stället för att bygga skrovet på plats kunde färdiga sektioner lyftas ned, vändas i luften och svetsas ihop.
Mellan 1974 och 1985 gick kranen i treskift, ofta också lördag och söndag. Sektionerna vägde i snitt mellan 1 200 och 1 300 ton. Under dockans livstid byggdes omkring 75 fartyg där, av vilka ett fyrtiotal var tankfartyg på omkring 255 000 respektive närmare 360 000 ton dödvikt. De två sista var kryssningsfartygen Jubilee och Celebration, båda beställda av Carnival.
Sveriges Radio uppgav 2002 att kranen hann användas vid bygget av ungefär femtio fartyg. Siffran 75 gäller dockan, som var i drift sex år längre. Ingen källa reder ut skillnaden.
Måtten som källorna är oense om
Uppgifterna om Kockumskranen sprids vidare utan att någon kontrollerar dem. Två av de vanligaste siffrorna går tillbaka på en enda okällbelagd rad som tabellen nedan reder ut.
| Uppgift | Vanligast | Alternativ | Vad källorna visar |
|---|---|---|---|
| Höjd | 140 m | 146 m eller 128 m | 140 m står i Kockums broschyr och används av Riksantikvarieämbetet, TT, Sveriges Radio och Ny Teknik. 146 m finns bara på Wikipedia och Malmö stads sida, som återger samma text. 128 m är Hyundais mått i Ulsan efter ombyggnaden |
| Lyftkapacitet | 1 500 ton | 1 600 ton | 1 500 ton gällde i Malmö. Hyundai byggde om kranen 2007 och höjde kapaciteten till 1 600 ton, med ett provlyft på 1 760 ton |
| Spårvidd | 174 m | 175 m | Broschyren och engelska Wikipedia säger 174 m, Sveriges Radio och svenska Wikipedia 175 m. Skillnaden går inte att avgöra |
| Egenvikt | 7 200 ton | 7 560 ton | 7 200 ton avser kranen i Malmö. 7 560 ton är Hyundais siffra efter ombyggnaden |
| Kranbalkens vikt | 4 200 ton | 3 300 ton | Broschyren anger 4 200 ton, TT och Sveriges Radio 3 300 ton under nedmonteringen. Sannolikt med respektive utan maskineri, men ingen källa säger det |
Nedmonteringen 2002
Kranen ägdes vid den här tiden inte av Kockums utan av Dockan Exploatering AB, det bolag som skulle bygga bostäder på varvsområdet. Riksantikvarieämbetet hade klassat kranen som ett av landets tio viktigaste industriminnen och frågan om byggnadsminnesförklaring hade väckts redan 1998. Länsantikvarien hade fortfarande inte tagit ställning när rivningen började.
- 15 februari 2002Försäljningen till Hyundai Heavy Industries offentliggörs. Priset är en dollar och köparen står för nedmontering och frakt
- 8 aprilRivningen inleds. Först används storkranen till att plocka ned de tre mindre pelarkranarna, som också ska till Ulsan
- 27 juliNedsänkningen av tvärbalken skjuts upp på grund av regn och vind
- 29 juliBalken börjar sänkas vid tiotiden inför hundratals åskådare. Arbetet stoppas efter 25 centimeter av ett elfel
- Slutet av augustiHjälpkranfartyget anländer. Kranbenen ska fällas kring den 5 september
- 25 septemberPråmen lämnar Malmö med hundratals människor på kajen. Resan beräknas ta en månad
- 2 juni 2003Hyundai meddelar att installationen i Ulsan är klar och att provdriften börjar
Nedmonteringen och transporten kostade omkring 100 miljoner kronor enligt TT. Entreprenör var Fagioli PSC. Kranen delades i åtta delar. Flera olyckor med personskador inträffade under arbetet.
Vilket fartyg som fraktade kranen är oklart. Sveriges Radio skrev i juli 2002 om Mighty Servant 1. Däcksmåtten 50 gånger 150 meter som angavs stämmer med det fartyget. TT skrev vid avfärden i september om Mighty Servant 3. Båda namnen förekommer i svensk press och ingen källa reder ut vilket som är rätt.
Malmös tårar och den koreanska versionen
I Sydkorea kallas kranen Malmös tårar. Namnet uppges ha myntats av en reporter på nyhetsbyrån Yonhap. Hyundais ledning tog upp det som kranens officiella smeknamn på den nya platsen. Berättelsen som följer med är att malmöborna grät när de såg sin kran bogseras bort.
Den koreanska versionen går längre än så. Flera koreanska medier skriver att svensk television sände nedmonteringen och transporten tillsammans med sorgmusik. En av dem lägger till att malmöborna höll en minnesgudstjänst. Uttrycket har i Sydkorea blivit en stående metafor för en industristad som tappar sin industri. Det används än idag i koreansk ekonomijournalistik.
Sändningen med sorgmusik går inte att belägga. Påståendet förekommer bara i koreanska källor. Ingen svensk källa nämner någon sådan sändning. Inget musikstycke namnges någonstans, inte heller i de koreanska texterna.
Den samtida svenska rapporteringen ger en annan bild. Åskådarna kom med campingstolar, kaffekorgar, kikare och kameror. En av de intervjuade varvsarbetarna svarade att han inte sörjde kranen, eftersom allt annat på platsen redan var nedlagt. Han föreslog i stället ett nytt minnesmärke över varvet. Malmös förre kommunstyrelseordförande har i koreansk press sagt att tolkningen av kranen som en symbol för stadens förfall är en missuppfattning. Nedmonteringen var enligt honom ett aktivt val för att ge plats åt bland annat universitetet.
Turning Torso byggdes inte heller på kranens plats. Kranen stod över byggdockan på Universitetsholmen, ungefär en kilometer öster om tornet i Västra hamnen.
Kranen i Ulsan idag
Kranen står på en landtunga i stadsdelen Bangeo-dong vid Taehwaflodens mynning, på det varv som är världens största. Den är rödmålad med HYUNDAI i vita bokstäver. Bredvid restes senare en andra bockkran och de två delar arbetsfält.
Hyundai uppgav 2018 att kranen är i drift och inte till salu. Koreanska medier har samtidigt rapporterat om perioder med stillestånd när offshorebeställningarna sviktat, medan kapaciteten sedan ombyggnaden ligger på 1 600 ton.
Vad som finns kvar i Malmö
På varvsområdet finns bara de rostande bromsklossarna kvar vid de gamla kranspåren. Något minnesmärke har inte rests. En malmöbo som arbetade på Kockums när kranen byggdes har föreslagit att staden åtminstone sätter upp informationsskyltar vid klossarna.
Byggdockan finns däremot kvar som vattenbassäng i området Dockan. Malmö stads bildarkiv har bilder från nedmonteringen 2002 och stadsarkivet samlar sedan 2026 in foton, filmer och berättelser från Kockumstiden.
- Balken byggdes hos den blivande köparenTvärbalken tillverkades från november 1972 hos Burmeister & Wain i Köpenhamn. I början av 1990-talet köpte samma varv hela kranen, men gick i konkurs 1996 innan flytten hann genomföras.
- Kranen rev sina egna grannarDet första som hände vid nedmonteringen 2002 var att storkranen användes till att plocka ned de tre mindre pelarkranarna bredvid. Även de såldes till Hyundai.
- Sista svenska jobbet blev en bro1997 lyfte kranen kassunerna till Öresundsbrons pyloner upp på pråmar. Det var sista gången den användes i Sverige för annat än sin egen rivning.
- Priset var formelltEn dollar var kontraktssumman. Hyundai stod för nedmontering, frakt, återuppförande, ombyggnad och provkörning, vilket bolaget självt angav till omkring 22 miljarder won.
- Kapaciteten höjdes i KoreaHyundai byggde om kranen 2007 och höjde lyftkapaciteten från 1 500 till 1 600 ton. Provlyftet gjordes med 1 760 ton och godkändes av koreanska arbetsmiljömyndigheten.
- Nästan byggnadsminneRiksantikvarieämbetet hade klassat kranen som ett av Sveriges tio viktigaste industriminnen. Frågan om byggnadsminnesförklaring väcktes 1998 och utreddes 1999, men länsantikvarien hade inte tagit ställning när rivningen började 2002.
Om sajten. Varvshistoria.se är en fristående kunskapssajt om svensk varvsindustri. Sajten drivs inte av och har ingen koppling till Hyundai, Saab Kockums, Malmö stad eller någon förening.
Bilder från nedmonteringen 2002 finns i Malmö stads bildarkiv. Dagens verksamhet på varvet i Ulsan redovisas av HD Hyundai.
Där källorna säger olika saker står båda uppgifterna utskrivna i texten.
Vanliga frågor
Hur hög var Kockumskranen?
140 meter enligt Kockums egen broschyr, Riksantikvarieämbetet och den samtida nyhetsrapporteringen. Uppgiften 146 meter finns på Wikipedia och på Malmö stads sida utan källhänvisning. Hyundai anger 128 meter för kranen som den står i Ulsan efter ombyggnaden 2007.
Vad kostade det att flytta Kockumskranen till Sydkorea?
Själva kranen såldes för en dollar. Nedmonteringen och transporten kostade omkring 100 miljoner kronor enligt TT. Hyundai stod för hela notan. Räknar man in återuppförandet och ombyggnaden i Ulsan angav bolaget en totalkostnad kring 22 miljarder won.
När lämnade kranen Malmö?
Pråmen avgick den 25 september 2002, en vecka senare än planerat på grund av vind och tekniska problem. Hundratals människor samlades på kajen. Hyundai meddelade i juni 2003 att installationen i Ulsan var klar och att provdriften kunde börja.
Stämmer det att svensk tv sände nedmonteringen med sorgmusik?
Det går inte att belägga. Påståendet förekommer bara i koreanska medier och nämns inte i någon svensk källa. Den samtida svenska rapporteringen beskriver tvärtom åskådare med campingstolar och kaffekorgar. Intervjuade varvsarbetare sörjde inte kranen.
Varför kallas kranen Malmös tårar?
Namnet uppges ha myntats av en reporter på den koreanska nyhetsbyrån Yonhap och togs upp av Hyundai som kranens smeknamn. I Sydkorea har uttrycket blivit en stående metafor för en industristad som tappar sin industri.
Vem ägde kranen när den såldes?
Dockan Exploatering AB, bolaget som skulle bygga bostäder på varvsområdet. Kockums var inte säljare. På kranens plats planerades tusen bostäder med byggstart i september 2002.
Vad användes kranen till sist i Sverige?
1997 lyfte den kassunerna till Öresundsbrons pyloner upp på pråmar. Under 2002 användes den en sista gång till att montera ned de tre mindre pelarkranarna bredvid, som också såldes till Hyundai.
Var Kockumskranen världens största bockkran?
Kockums marknadsförde den som världens största när den byggdes och Hyundai har använt samma beskrivning. Uddevallavarvets bockkran hade dock större spännvidd, 185 meter mot Kockums 174, men lägre lyftkapacitet.
Byggdes Turning Torso där kranen stod?
Nej. Kranen stod över byggdockan på Universitetsholmen, ungefär en kilometer öster om Turning Torso i Västra hamnen. Sammanblandningen förekommer i flera texter om kranen.
Finns något kvar av kranen i Malmö?
Bara de rostande bromsklossarna vid de gamla kranspåren. Något minnesmärke har inte rests. Byggdockan finns däremot kvar som vattenbassäng i området Dockan.
Källor
- Föreningen Industrihistoria i Skåne, nyhetsbrev 3/2002: kranens mått, kostnad och byggperiod enligt Kockums egen broschyr
- Malmö stad, Kockums: driften i treskift, antalet fartyg och försäljningen
- Sveriges Radio, faktaruta 23 juli 2002: måtten och pråmen Mighty Servant 1
- Sveriges Radio, rivningen inleds 8 april 2002: startdatum och de tre mindre pelarkranarna
- Sveriges Radio, nedsänkningen 29 juli 2002: balken sänks och stoppas av ett elfel
- Sveriges Radio P4 Malmöhus 2018: bromsklossarna som är kvar och avsaknaden av minnesmärke
- TT via Trelleborgs Allehanda 15 februari 2002: försäljningsdatum, säljare och bostadsplanerna
- TT via Kristianstadsbladet 29 juli 2002: entreprenören Fagioli PSC och åskådarna på plats
- Ny Teknik om Kockumskranen: höjd och lyftkapacitet
- Skånska Dagbladet 20 april 2024: datum för första lyftet och driftstarten 1974
- Malmö stads bildarkiv: foton från varvstiden och nedmonteringen
Läs vidare om Kockums varv 1840 till 1998, om fartygen som byggdes i Malmö och om svensk varvshistoria i stort.