Oberoende kunskapssajt
De svenska isbrytarna
Utan dem kan hamnarna i norr stängas i upp till 130 dagar om året. Notan går inte till skattebetalarna utan till sjöfarten.
Sverige har brutit is med statliga fartyg sedan 1926 och med kommunala sedan 1894. Idag finns sex isbrytare, varav den yngsta köptes begagnad 2024 och den äldsta byggdes 1973. En ny beställdes i april 2026 från ett varv i Sydkorea. Den här sidan går igenom fartygen, tekniken och siffrorna, med Sjöfartsverkets egna faktablad som grund.
- 1894Bore, den äldsta bevarade ångisbrytaren
- elvagånger har Oden nått Nordpolen
- 400 mkrkostnad för isbrytning ett normalår
- 2029leverans av den nya isbrytaren
Så bryter man is
Principen är enkel och gammal. Stäven lutar omkring tjugo grader så att fartyget rider upp på iskanten i stället för att köra in i den. Där bryts isen av fartygets egen tyngd. Sankt Erik från 1915 hade den vinkeln och Oden från 1989 har den fortfarande, med en patenterad konstruktion.
Isbrytarstäven
Fartyget rider upp på iskanten och bryter isen med sin tyngd i stället för att köra in i den.
Oden bryter 1,9 meter is vid tre knop. Under fören sitter en stålplog som fortsätter längs botten. Utskjutande valkar på sidorna ger en ränna drygt 29 meter bred.
Runt den principen sitter flera hjälpsystem. Bogpropellrar suger bort vattnet under isen och smörjer skrovet. Sankt Erik hade en förlig maskin på 1 200 hästkrafter för just detta. Atleklassen har två propellrar i fören och två i aktern. Oden saknar däremot förpropellrar och löser problemet med skrovform och spolsystem i stället.
Krängningssystemet flyttar vatten mellan ballasttankar så att fartyget rullar och inte fryser fast. Odens krängningstankar rymmer 400 kubikmeter var och pumparna klarar omkring tio kubikmeter i sekunden. Två centrifugalpumpar på 9 000 kubikmeter i timmen vardera smörjer skrovet med vatten.
Ale är den enda svenska isbrytaren med luftbubbelsystem. Två Volvo Penta-dieslar driver kompressorer som blåser ut omkring 13 000 kilo luft i timmen genom tio munstycken längs skrovet. Syftet är att minska friktionen mot isen. Trots att hon är den minsta av dem alla är det hennes teknik som skiljer mest.
De första
Kockums i Malmö byggde de tidigaste. Bore levererades 1894 till Malmö hamnförvaltning på 407 deplacementton och 605 hästkrafter. Tre år senare kom Isbrytaren I till Stockholms stad, 602 ton och 800 hästkrafter, men Sjöfartsverket konstaterar torrt att hon inte var lämplig för havs.
Den första riktiga havsisbrytaren i nordiska farvatten var finska Murtaja, levererad 1890 från Finnboda varv i Stockholm. Samma varv byggde tjugofem år senare Isbrytaren II åt Stockholms stad. Hon sjösattes 1914 och levererades den 18 mars 1915. Bygget kostade 1 150 000 kronor.
Isbrytaren II mätte 61 meter över allt, var 17 meter bred och deplacerade 2 050 ton. Maskineriet bestod av två trecylindriga ångmaskiner, en förlig på 1 200 hästkrafter och en akterlig på 2 800, sammanlagt 4 000 hästkrafter. Kolförbrukningen låg på tre till fyra ton i timmen med 400 ton i bunkrarna. Efter en ombyggnad till oljeeldning 1958 fick hon namnet Sankt Erik, för att undvika radioförväxling med en annan isbrytare.
Statsisbrytarna
Staten kom in 1926 med Statsisbrytaren från Lindholmens Mekaniska Verkstad i Göteborg, omdöpt till Atle 1929. Hon hade 6 000 indikerade hästkrafter och tjänstgjorde i fyrtiofem år. Nästa fartyg blev en världsnyhet.
Ymer, byggd hos Kockums och levererad 1933, hade världens första dieselelektriska maskineri i en isbrytare. Lösningen blev standard för moderna isbrytare över hela världen. Hon mätte 75 meter mellan perpendiklarna, deplacerade 4 300 ton och gjorde åtta knop. Efter fyrtiofyra år utrangerades hon 1976. Sankt Erik bogserade henne till skroten som sin sista fartygsassistans.
| Fartyg | Varv | ~År | ~Effekt | Öde |
|---|---|---|---|---|
| Bore | Kockums | 1894 | 605 hk | Bevarad vid Skeppsbron i Malmö |
| Isbrytaren I | Kockums | 1897 | 800 hk | Byggd för Stockholms stad, ej lämplig för havs |
| Isbrytaren II, Sankt Erik | Finnboda | 1915 | 4 000 hk | Museifartyg vid Sjöhistoriska museet sedan 1980 |
| Statsisbrytaren, Atle | Lindholmen | 1926 | 6 000 ihk | Utrangerad 1971 efter 45 år |
| Ymer | Kockums | 1933 | 9 000 ahk | Utrangerad 1976. Först i världen med dieselelektrisk drift |
| Thule | Karlskronavarvet | 1953 | 5 040 hk | Sista säsongen 1987, såld 1988, skrotad 1994 |
| Oden | Sandvikens Skeppsdocka | 1957 | ej belagt | 31 år i tjänst, utrangerad 1988 |
| Tor | Wärtsilä | 1964 | 12 800 bhk | Utrangerad 1995, går idag under rysk flagg |
| Njord | Wärtsilä | 1969 | ej belagt | 31 år i tjänst |
Thule byggdes vid Karlskronavarvet som nybygge 318, sjösattes den 6 oktober 1951 och togs i tjänst 1953. Hon var dieselelektrisk med tre Nohab Polar-motorer på 1 680 hästkrafter vardera och maskineri från ASEA. Under sina år hann hon med 7 669 assistanser och 1 195 bogseringar. Efter den sista isbrytarsäsongen 1987 såldes hon året därpå, blev logementsfartyg i Stockholm, gick till Finland 1992 och skrotades i Alang 1994.
Dagens flotta
Sjöfartsverket har sex isbrytare, plus arbetsfartygen Baltica och Scandica som också har isbrytande förmåga. Samtliga sex var i drift under säsongen 2025 till 2026.
| Fartyg | ~Byggd | ~Längd | ~Bredd | ~Effekt | ~Bryter is |
|---|---|---|---|---|---|
| Ale | 1973 | 50,8 m | 13,0 m | 4 750 hk | 0,6 m vid 3 knop |
| Atle | 1974 | 109,5 m | 23,8 m | 25 000 hk | 1,2 m vid 3 knop |
| Frej | 1975 | 109,5 m | 23,8 m | 25 000 hk | 1,2 m vid 3 knop |
| Ymer | 1977 | 104,7 m | 23,8 m | 25 000 hk | 1,2 m vid 3 knop |
| Oden | 1988 | 107,75 m | 31,20 m | 24 500 hk | 1,9 m vid 3 knop |
| Idun | 2006 | 74 m | 17 m | 14 172 hk | upp till 1,5 m |
Atleklassen består av tre fartyg, inte fyra. Ale hör inte dit trots namnlikheten. Hon är äldre, betydligt mindre och byggd särskilt för att komma genom Trollhätte kanals smala slussar upp till Vänern. Atle, Frej och Ymer byggdes alla vid Wärtsilä i Helsingfors, med de finska systerfartygen Urho och Sisu i samma serie.
Idun är flottans nykomling. Hon köptes begagnad från Norge i mars 2024, hette då Polar Circle och fick sitt svenska namn den 2 april samma år. Storleksmässigt ligger hon mitt emellan Ale och Atleklassen.
Oden
Oden byggdes vid Götaverken Arendal och var det sista fartyget som lämnade det varvet. Hon togs i bruk i januari 1989, mäter 107,75 gånger 31,20 meter och deplacerar mellan 11 000 och 13 000 ton. Fyra Sulzermotorer ger sammanlagt 24 500 hästkrafter till två propellrar med ställbara blad i dysor.
Skrovet skiljer henne från alla andra. Hon är bredare i fören än i aktern, plåten är kallbearbetad och den kantiga formen kommer av att skrovet är sammansatt av raka plåtstycken. Vid leveransen var hon världens bredaste isbrytare. Konstruktionen togs fram i samarbete med kanadensiska Canmar.
Den 7 september 1991 blev Oden det första icke-atomdrivna fartyget som nådde Nordpolen. Sedan dess har hon varit där tio gånger till, senast lördagen den 16 augusti 2025 under expeditionen Canada-Sweden Arctic Ocean 2025. De elva resorna skedde 1991, 1996, 2001, 2004, 2005, 2009, 2012, 2016, 2018, 2021 och 2025.
Sjöfartsverket äger fartyget. Polarforskningssekretariatet företräder henne i den vetenskapliga verksamheten och ansvarar för expeditionerna. Ombord finns plats för omkring 22 i besättningen och upp till 45 forskare. Mellan 2006 och 2011 var hon chartrad av amerikanska National Science Foundation för arbete i Antarktis.
Vem betalar
Isbrytningen kostar drygt 400 miljoner kronor ett normalt år och kan bli flera hundra miljoner dyrare en svår isvinter. Notan går inte till skattebetalarna utan till sjöfarten, via farledsavgifterna. I februari 2026 föreslog Sjöfartsverket att staten i stället tar fullt ekonomiskt ansvar, med prognosen att kassan är tom vid slutet av 2028 om inget ändras.
Uppdraget varierar kraftigt mellan vintrar. Säsongen 2023 till 2024 genomfördes 1 452 assistanser, säsongen därpå bara 220 och säsongen 2025 till 2026 sammanlagt 979. Genom Bottenvikens hamnar går omkring tio miljoner ton gods om året. Utan isbrytning kan hamnarna i norr stängas upp till 130 dagar.
Sedan den 1 juli 2024 driver Sjöfartsverket isbrytarna i egen regi. Tidigare sköttes bemanningen av Viking Supply Ships. Vid övertagandet växte verkets rederi från omkring 70 till cirka 250 anställda.
De nya isbrytarna
Kontraktet skrevs fredagen den 23 april 2026 med HD Hyundai Heavy Industries i Ulsan i Sydkorea. Fartyget ska levereras 2029. Kontraktsvärdet ligger nära 350 miljoner amerikanska dollar. Namnet är ännu inte beslutat.
Prestandan är ett rejält steg upp. Den nya isbrytaren ska öppna en ränna på upp till 32 meter mot dagens 24 och samtidigt dra fyrtio procent mindre energi. Hon byggs för metanol och diesel med målet helt fossilfri drift senast 2030, efter en gemensam svensk och finsk design som verifierats med bassäng- och vindtunneltester.
Vägen dit tog omvägen via domstol. Tilldelningsbeslutet kom den 4 november 2025 och överklagades omedelbart av tvåan i upphandlingen, finska DNY Finland Oy, vars anbud låg omkring 3,8 procent högre. Förvaltningsrätten avslog ansökan och Kammarrätten i Jönköping meddelade inte prövningstillstånd, vilket publicerades den 10 april 2026. Först då kunde kontraktet skrivas.
Dagen efter kontraktet kom nästa besked. Den 24 april 2026 meddelade regeringen 4,1 miljarder kronor för ytterligare isbrytarkapacitet, antingen en stor isbrytare till eller två mindre för samma belopp. Finland har samtidigt beställt isbrytaren Aino från DNY Finland i Helsingfors, 96 gånger 24 meter, med byggstart 2027 och leverans i september 2029.
Vad som finns kvar att se
Sankt Erik ligger vid Galärvarvet på Djurgården i Stockholm som museifartyg sedan den 7 augusti 1980 och blev k-märkt 2018. Hennes aktermaskin på 2 800 hästkrafter är Sveriges största fungerande sjöångmaskin, som fortfarande kan driva fartyget för egen maskin.
Bore ligger vid Skeppsbron mitt i Malmö. Hon byggdes på Kockums som nybygge 70, gick i tjänst i sjuttiofyra år och beskrivs som världens äldsta fungerande ångisbrytare. Malmö stad äger fartyget och föreningen Ångisbrytaren Bores vänner sköter det.
- Oden var först till Nordpolen utan kärnkraftDen 7 september 1991 blev hon det första icke-atomdrivna fartyget som nådde polen. Sedan dess har det blivit tio resor till.
- Sveriges Ymer var först i världen med dieselelektrisk driftMaskineriet från 1933 blev standard för moderna isbrytare.
- Ale blåser ut 13 000 kilo luft i timmenTio munstycken längs skrovet minskar friktionen mot isen. Hon är den enda svenska isbrytaren med systemet.
- Sankt Eriks aktermaskin är Sveriges största fungerande sjöångmaskin2 800 hästkrafter, byggd 1915 och fortfarande i drift.
- Oden var det sista fartyget från Götaverken ArendalVarvet lades ned efter leveransen.
- Isbrytningen betalas inte med skattemedelSjöfarten står för kostnaden via farledsavgifterna, drygt 400 miljoner kronor ett normalår.
- Skillnaden mellan två vintrar kan vara sjufaldig220 assistanser säsongen 2024 till 2025 mot 1 452 säsongen före.
- Sankt Erik bogserade sin egen efterträdare till skrotenÅr 1976 drog hon isbrytaren Ymer från 1933 till upphuggning. Det blev hennes sista assistans.
Om sajten. Varvshistoria.se är en fristående kunskapssajt om svensk varvsindustri. Sajten drivs inte av och har ingen koppling till Sjöfartsverket, Polarforskningssekretariatet, Sjöhistoriska museet eller Malmö stad.
Sjöfartsverkets faktablad om varje isbrytare är grundkällan för dagens flotta. Museifartygen visas av Sjöhistoriska museet och av föreningen bakom Ångisbrytaren Bore.
Skrovets stålkvalitet och plåttjocklek går inte att belägga i någon källa. Antalet isbrytardygn per år används inte heller i Sjöfartsverkets redovisning. Därför står inga sådana siffror här.
Vanliga frågor
Hur många isbrytare har Sverige?
Sex stycken: Ale, Atle, Frej, Ymer, Oden och Idun. Till det kommer arbetsfartygen Baltica och Scandica, som också har isbrytande förmåga.
Hur fungerar en isbrytare?
Stäven lutar omkring tjugo grader så att fartyget rider upp på iskanten och bryter isen med sin tyngd. Till det kommer bogpropellrar, krängningstankar och spolsystem som smörjer skrovet med vatten.
Vilken svensk isbrytare är starkast?
Atle, Frej och Ymer har 25 000 hästkrafter var, men Oden bryter tjockast is: 1,9 meter vid tre knop mot deras 1,2.
Hur många gånger har Oden varit på Nordpolen?
Elva gånger. Första gången den 7 september 1991 och senast den 16 augusti 2025.
Vem betalar för isbrytningen?
Sjöfarten, genom farledsavgifterna. Kostnaden ligger på drygt 400 miljoner kronor ett normalår. Sjöfartsverket föreslog i februari 2026 att staten i stället tar över ansvaret.
När kommer den nya isbrytaren?
Kontraktet skrevs den 23 april 2026 med HD Hyundai Heavy Industries i Sydkorea och leverans sker 2029. Kontraktsvärdet ligger nära 350 miljoner dollar.
Varför byggs den i Sydkorea?
Fyra anbud kom in, varav ett från Norge och två från Finland. Hyundai lämnade det bästa. Tilldelningen överklagades av tvåan men Kammarrätten i Jönköping meddelade inte prövningstillstånd.
Vilken är Sveriges äldsta bevarade isbrytare?
Bore från 1894, byggd på Kockums och bevarad vid Skeppsbron i Malmö. Hon beskrivs som världens äldsta fungerande ångisbrytare.
Var kan man besöka en isbrytare?
Sankt Erik från 1915 ligger vid Galärvarvet på Djurgården i Stockholm som museifartyg. Bore från 1894 ligger vid Skeppsbron i Malmö.
Vad händer utan isbrytning?
Hamnarna i norra Sverige kan stängas upp till 130 dagar om året. Genom Bottenvikens hamnar går omkring tio miljoner ton gods.
Källor
- Sjöfartsverkets faktablad om Oden: mått, maskineri, effekt och isbrytningsförmåga
- Sjöfartsverkets faktablad om Atle: Atleklassens mått, effekt och propellerarrangemang
- Sjöfartsverkets faktablad om Ale: mått och effekt för flottans minsta isbrytare
- Sjöfartsverket om isbrytarhistorien: Isbrytaren I 1897, Ymers dieselelektriska maskineri och de inhyrda Vikingfartygen
- Polarforskningssekretariatet om Oden: första resan till Nordpolen 1991 och rollfördelningen
- Polarforskningssekretariatet om den elfte nordpolsresan: datumet den 16 augusti 2025
- Teknikhistoria om isbrytaren Oden: skrovformen, stålplogen och att hon var sista fartyget från Arendal
- Teknikhistoria om Sankt Erik: stävvinkeln, maskineriet och kolförbrukningen
- Teknikhistoria om isbrytaren Ale: luftbubbelsystemet och de 13 000 kilona luft i timmen
- Sjöfartsverket om kostnaden och treårsplanen: de 400 miljonerna och förslaget om statligt ansvar
- Dagens Infrastruktur om beställningen av den nya isbrytaren: leveransår, rännbredd, energibesparing och de 130 dagarna
- Sveriges Domstolar om upphandlingen: kammarrättens besked den 10 april 2026
- Sjöhistoriska museet om museifartyget Sankt Erik: mått, besättning, k-märkningen och ångmaskinen
Läs vidare om Finnboda varv, om Götaverken, om största fartyget byggt i Sverige och om svensk varvshistoria i stort.