Oberoende kunskapssajt
Öresundsvarvet
Varvet som gick i konkurs efter sex år, blev Landskronas största arbetsplats och lades ned mitt under en femårig räddningsplan.

Öresundsvarvet grundades 1915 därför att initiativtagaren hade en släkting i Landskrona. Det gick omkull redan 1922, kom tillbaka, byggde 282 fartyg och sysselsatte 3 500 personer som mest. Torrdockan från 1920 är fortfarande i drift, mer än hundra år senare.
- 16 december 1915bolaget konstitueras med 600 000 kronor i aktiekapital
- 189 metertorrdockan från 1920, då Nordens största
- 3 500anställda i april 1975, varvets topp
- 1983varvet läggs ned. Reparationsvarv finns kvar än
Släktbandet som gav Landskrona ett varv
Konsul Arthur Du Rietz hade bakgrund i rysslandshandeln och planer på ett varv. Han hade också en släkting i Landskrona, Carl Fritsch. Denne agerade snabbt när han hörde talas om planerna. Genom borgmästaren August Munk af Rosenschöld bjöds Du Rietz in till staden.
Landskrona erbjöd 50 000 kvadratmeter mark utfylld till två meter över normalvattennivån, järnvägsförbindelse från stationen och femtio meters kaj. Stiftelseurkunden skrevs den 30 november 1915 och bolaget konstituerades den 16 december. Aktiekapitalet sattes till 600 000 kronor, varav 200 000 betalades in direkt.
Arbetet med två stapelbäddar började i juni 1916 och kölen till nybygge nummer 1 sträcktes i juli 1917. Lastångaren Torild sjösattes den 21 september 1918 inför landshövdingen, borgmästaren och beställaren Hugo Persson, med middag på Stadshotellet efteråt.
Torrdockan från 1920
Dockan påbörjades omkring 1917, togs i drift 1920 och mätte enligt 1918 års uppgift 189,3 meter i längd och 26,8 meter i bredd, med ett djup på ungefär 7,5 meter. Den beskrevs som Nordens största, senare som Skandinaviens största torrdocka.
Anläggningen i övrigt växte snabbt. Ursprungligen fanns två stapelbäddar för fartyg upp till 2 000 ton och senare fyra. Till slut var de två största 160 respektive 184 meter för fartyg upp till 20 000 ton. Där fanns 28 fasta bäddkranar, en portalkran på 60 ton och en fyrtio meter hög rörlig lyftkran. Plåtslageriet mätte 135 gånger 75 meter.
Konkursen 1922 och återkomsten
Efterkrigskrisen tog varvet. Verksamheten lades ned i januari 1922 och bolaget försattes i konkurs i mars samma år, sex år efter starten. Hösten 1923 bildades Nya Varvsaktiebolaget Öresundsvarvet, som 1929 döptes om till Öresundsvarvet AB.
I december 1940 blev Götaverken ägare. Statsföretag gick 1975 in med 9,5 procent i moderbolaget AB Götaverken. Den 1 juli 1976 ökades det statliga engagemanget till 51 procent. Ett år senare blev hela Götaverkenkoncernen statlig som del av Svenska Varv.
Det statliga övertagandet 1976 gällde moderbolaget AB Götaverken, inte Öresundsvarvet direkt. Dotterbolaget hette då Götaverken Öresundsvarvet AB. Formuleringen att staten tog 51 procent av Öresundsvarvet är därför inte korrekt.
Öresundsvarvet 1915 till idag
Varvet har gått omkull två gånger och kommit tillbaka båda gångerna.
Efter nedläggningen 1983 drevs verksamheten vidare av Bruces Shipyard och ett reparationsvarv som återigen hette Öresundsvarvet AB. Båda gick i konkurs 2002.
Nedläggningen 1976 till 1983
Trycket började med 1976 års varvsproposition. Analysgruppen ville minska med omkring 700 anställda till utgången av 1979 och industriministern föreslog att begränsa nedskärningen till 500. I januari 1978 gick ÖV-marschen genom Landskrona i protest mot nedläggningsbeslutet. Samma år förordade industridepartementet att varvet skulle läggas ned.
- 2 november 1978Proposition 1978/79:49, föredragande statsråd Erik Huss. Personalen ska minskas med 750 till 2 500 vid utgången av 1980
- januari 1980Fackeltåg genom Landskrona i protest
- våren 1980Svenska Varv vill lägga ned snarast. Regeringen går emot och vill driva vidare på minst förlustbringande sätt. 2 850 anställda
- 29 maj 1980Näringsutskottet tillstyrker trevarvslösningen men förlänger fristen till utgången av 1985
- 5 juni 1980Riksdagen godkänner en femårig utvecklingsplan för Öresundsvarvet
- 30 oktober 1980Svenska Varvs styrelse beslutar ändå om avveckling, fyra månader efter riksdagsbeslutet. De fackliga ledamöterna reserverar sig
- 2 juni 1981Riksdagen beslutar om nedläggning. Utvecklingsplanen har visat sig ogenomförbar
- december 1982Nybygge 282, m/s Woensdrecht, levereras som varvets sista fartyg
- 1983Varvet läggs ned
Två vanliga påståenden håller inte. Att riksdagen skulle ha röstat emot Åslings proposition är en förenkling: näringsutskottet tillstyrkte trevarvslösningen och avstyrkte oppositionens motioner, men förlängde fristen till 1985. Sprängkraften låg i att Svenska Varvs styrelse fyra månader senare beslutade om avveckling ändå.
Deltagarsiffrorna 10 000 respektive 15 000 för demonstrationerna går inte att belägga i någon källa som gått att kontrollera. Varvshistoriska föreningens egen kronologi anger ÖV-marschen i januari 1978 och fackeltåget i januari 1980, båda utan deltagarantal.
Avvecklingen beräknades i proposition 1980/81:131 kosta 1 004 miljoner kronor för åren 1980 till 1983. Enbart förlusten för 1980 var 344 miljoner. Antalet anställda hade sjunkit från 3 500 i april 1975 till 3 043 i januari 1979 och 1 788 i mars 1982.
Vad sökfrågan om en olycka syftar på
En återkommande sökning gäller en olycka vid Öresundsvarvet. Någon stor arbetsplatsolycka, brand eller explosion vid själva varvet går inte att belägga i någon tillgänglig källa. Det gäller hela perioden 1915 till 1983. Däremot finns fyra verifierade händelser som var för sig kan ligga bakom frågan.
| Händelse | ~När | Vad som hände |
|---|---|---|
| MSC Carla bröts itu | 24 november 1997 | Fartyget byggdes här som nybygge 234 och levererades 1972 som m/s Nihon. Efter en förlängning 1984 bröts hon itu i hårt väder vid Azorerna. Samtliga 34 ombord räddades, men fören sjönk med lasten |
| Flytdockan fick slagsida | 21 oktober 2019 | Vatten läckte in i ena sidan av flytdockan vid Oresund Drydocks. Färjan Neptunus förflyttades från sina pallbockar. Inga skadade rapporterades |
| Dödsolycka på varvsudden | 1 februari 2026 | En man i 40-årsåldern omkom i en klämolycka i en verkstad på varvsudden. Förundersökning om arbetsmiljöbrott inleddes. Medierna namnger inget företag |
| MS Skaubryn brann | 31 mars 1958 | Emigrantfartyg som brände i Indiska oceanen med nästan 1 500 ombord. En person omkom. Att fartyget skulle vara byggt här går bara att spåra till Wikipedia och är inte kontrollerat |
Någon dokumentation som kopplar asbestexponering särskilt till Öresundsvarvet finns inte heller. Att svensk varvsindustri i stort var en betydande exponeringskälla är belagt av IVL, men utan koppling till Landskrona.
Varvsudden idag
Torrdockan från 1920 är kvar och används. Efter en förlängning på sju meter 2019 mäter den 195 gånger 34 meter och tar fartyg upp till omkring 44 000 ton, med mellan 60 och 80 dockningar om året och planer på en ny docka upp till 250 gånger 50 meter på den gamla nybyggnadsslipen.
Efter konkurserna 2002 köpte tidigare anställda området och startade om med tre personer. Idag arbetar omkring 600 människor på varvsudden i bolagen kring Oresund Heavy Industries, med reparationsvarv, stålkonstruktion och tillverkning av vindkraftsfundament. Riksdagsmotionen från 2023 konstaterar att varvsudden är intakt och har kvar sin industriella prägel, till skillnad från de flesta andra svenska varvsområden.
Landskrona museum har en omfattande fotosamling publicerad på DigitaltMuseum. Landskrona varvshistoriska förening driver ett artikelarkiv. Personaltidningen Talröret från 1946 till 1983 finns digitaliserad. Något varvsmuseum finns däremot inte. Frågan om ett nationellt sådant har drivits i riksdagen sedan 2016.
Ingen källa anger byggnadsminne eller annan formell skyddsform för dockan, kranarna eller byggnaderna. Varvsudden är ett aktivt industriområde, vilket begränsar allmänhetens tillträde.
- Varvet gick omkull efter sex årVerksamheten lades ned i januari 1922 och bolaget försattes i konkurs i mars. Ett nytt bolag bildades hösten 1923.
- Ett släktband avgjorde placeringenDu Rietz hade en släkting i Landskrona, Carl Fritsch, som ordnade en inbjudan via borgmästaren när han hörde talas om varvsplanerna.
- Dockan från 1920 är fortfarande i driftDen var Nordens största när den byggdes och tar idag 60 till 80 dockningar om året efter att ha förlängts flera gånger.
- Ett av varvets fartyg satte världsrekordContainerfartyget Nihon gjorde över 30 knop på provturen mot specificerade 26 och uppges 1972 ha seglat jorden runt på 42 dygn, 8 timmar och 47 minuter.
- Riksdagen räddade varvet i fyra månaderRiksdagen godkände i juni 1980 en femårig utvecklingsplan. Den 30 oktober samma år beslutade Svenska Varvs styrelse ändå om avveckling.
- Varvet byggde en jagareHMS Munin i Modeklassen sjösattes den 27 maj 1942, det enda av klassens fyra fartyg som byggdes i Landskrona.
Om sajten. Varvshistoria.se är en fristående kunskapssajt om svensk varvsindustri. Sajten drivs inte av och har ingen koppling till Oresund DryDocks, Landskrona varvshistoriska förening, Landskrona museum eller Landskrona stad.
Artikelarkiv och kronologi finns hos Landskrona varvshistoriska förening. Fotosamlingen finns hos Landskrona museum på DigitaltMuseum.
Där källorna säger olika saker står båda uppgifterna utskrivna i texten.
Vanliga frågor
När grundades Öresundsvarvet?
Stiftelseurkunden skrevs den 30 november 1915 och bolaget konstituerades den 16 december samma år, med 600 000 kronor i aktiekapital. Uppgiften att varvet bildades 1918 förekommer men motsägs av stiftelseurkunden och av två oberoende källor.
Varför hamnade varvet i Landskrona?
Initiativtagaren Arthur Du Rietz hade en släkting i staden, Carl Fritsch, som ordnade en inbjudan via borgmästaren. Landskrona erbjöd 50 000 kvadratmeter utfylld mark, järnvägsförbindelse och femtio meters kaj.
Vilket var det första fartyget?
Lastångaren Torild, nybygge 1, sjösatt den 21 september 1918 för rederifirman Hugo Persson & Co i Landskrona. Hon skrivs ibland som m/s Torild, men både Sjöhistoriska och varvets egen dokumentation anger ångfartyg.
Vilket var det sista fartyget?
Nybygge 282, m/s Woensdrecht, sjösatt i augusti 1982 och levererat i december samma år. Numret 283 förekommer men tre oberoende källor anger 282.
Hur många arbetade på varvet?
Omkring 3 500 i april 1975 enligt varvshistoriska föreningens kronologi. I januari 1979 var siffran 3 043, våren 1980 2 850 och i mars 1982 1 788. Sekundärkällor anger lägre toppsiffror kring 2 500 till 3 000.
Hur stor del av Landskrona arbetade på varvet?
39 procent av stadens industriarbetare fanns i varvsnäringen och hos dess underleverantörer, enligt riksdagsmotion 2023/24:1352. Bara Uddevalla hade högre andel.
Varför lades varvet ned?
Överkapaciteten i svensk varvsindustri efter oljekrisen. Riksdagen valde 1980 en trevarvslösning där ett av fyra storvarv skulle sluta bygga fartyg. Öresundsvarvet blev det varvet, trots att riksdagen samtidigt godkänt en femårig utvecklingsplan.
Vad kostade nedläggningen?
Proposition 1980/81:131 beräknade avvecklingen till 1 004 miljoner kronor för åren 1980 till 1983. Enbart varvets förlust för 1980 var 344 miljoner kronor.
Vad syftar sökningen om en olycka på?
Det går inte att avgöra. Någon stor arbetsplatsolycka vid varvet under varvsepoken finns inte dokumenterad. Fyra verifierade händelser kan ligga bakom: MSC Carla som bröts itu 1997, flytdockans slagsida 2019, dödsolyckan på varvsudden i februari 2026 och branden ombord på MS Skaubryn 1958.
Finns varvet kvar?
Torrdockan från 1920 är i drift och omkring 600 personer arbetar på varvsudden i bolagen kring Oresund Heavy Industries. Nybyggnation av handelsfartyg upphörde 1982, men reparationer och stålkonstruktion pågår.
Källor
- Landskrona varvshistoriska förening, Öresundsvarvet 1915: grundandet, aktiekapitalet och anläggningens mått
- Landskrona varvshistoriska förening, viktiga händelser: kronologin, konkursen 1922 och anställningssiffrorna
- Proposition 1979/80:165 om vissa varvsfrågor: 2 850 anställda och regeringens linje våren 1980
- Proposition 1980/81:131 om vissa varvsfrågor: avvecklingskostnaden och tidplanen
- Betänkande 1979/80:NU69: näringsutskottets trevarvslösning och fristen till 1985
- Motion 1980/81:2121 av Olof Palme med flera: Svenska Varvs styrelsebeslut 30 oktober 1980
- Motion 2023/24:1352 om bevarande av minnet av varvsindustrin: 39 procent av industrisysselsättningen och varvsuddens skick
- Regeringens skrivelse 1978/79:7: statens ägarandelar i AB Götaverken 1975 till 1977
- Länspumpen, månadsfartyg maj 2022 om Nihon: nybygge 234, provturen och vägen till MSC Carla
- Cedre om MSC Carla: haveriet 1997 och att alla 34 ombord räddades
- Sjöhistoriska museet, Varvsforum 2019: torrdockans mått och antal dockningar idag
- Landskrona Direkt om varvsuddens planer: dagens verksamhet och den planerade nya dockan
Läs vidare om Uddevallavarvet, om Götaverken och om svensk varvshistoria i stort.