Oberoende kunskapssajt
Götaverken
En skotsk verkstad på Skeppsbron blev världens största fartygsproducent, byggde sina egna motorer och sköt ut fartyg ur en hall med domkrafter.
Götaverken grundades 1841 av skotten Alexander Keiller och byggde till en början kyrkklockor, tvättmaskiner och järnsängar. Under 1930-talet blev bolaget världens största fartygsproducent. Namnet kom från en telegramadress. Den sista nybyggnaden lämnade Arendal 1989.
- 1841grundat av Alexander Keiller på Skeppsbron
- 7 000anställda 1965, före Arendals utbyggnad
- 50 000 hkde största egenbyggda dieselmotorerna
- 1989isbrytaren Oden, sista fartyget från Arendal
Keillers verkstad 1841
Alexander Keiller föddes i Dundee 1804 och kom till Göteborg 1825. År 1840 köpte han två tomter om vardera 8 000 kvadratmeter vid Skeppsbron på södra älvstranden. Verkstaden tillverkade kyrkklockor, tvättmaskiner, järnsängar, jordbruksredskap och järnbroar innan fartygen tog över.
Det första fartyget blev ångslupen Kare, levererad till Kungliga Flottan den 10 april 1847. Ångpannor byggdes från 1851 och det blev sammanlagt omkring 500 land- och sjöångpannor. Verkstaden gick i konkurs 1867, varefter sonen James Keiller blev vd i det nybildade Göteborgs Mekaniska Verkstads AB och verksamheten flyttade över älven till Lundbyvassen på Hisingen.
Namnet Götaverken kom 1916. Det var telegramadressen för Göteborgs Nya Verkstadsaktiebolag, bildat 1906 under Sven Almqvist, Hugo Hammar och Ernst A. Hedén. Samma år köpte Dan Broström aktiemajoriteten.
Dieselmotorerna
Motortillverkningen startade 1915 på licens från Burmeister & Wain. År 1918 gick Bullaren i sjön som första fartyg med en licensbyggd motor. Från 1939 byggdes en helt egen konstruktion, GV-motorn, med ingenjören Olle Olsson som drivande kraft. Det första fartyget med egen motor var M/S Dicto samma år.
De största motorerna nådde 50 000 hästkrafter, vägde nära 2 000 ton och bestod av omkring 10 000 delar som till största delen tillverkades i egen regi. Egenkonstruktionen byggdes till 1974, därefter återgick varvet till licens från B&W och senare MAN B&W. Bolaget Götaverken Motor fanns kvar till 1999.
Arendal och det raka flödet
Det gamla varvsområdet i Lundbyvassen klarade inte fartyg över 50 000 ton. År 1957 köptes därför omkring en miljon kvadratmeter mark vid Gapekilen i Arendal på västra Hisingen. Styrelsen fattade beslutet den 1 december 1958 under ordförandeskap av Assar Gabrielsson, Volvos grundare. Investeringen landade på 150 miljoner kronor. Tage Erlander invigde anläggningen i maj 1963.
Teknisk chef Nils Svensson byggde produktionen som en rak linje. Materialet gick genom en automatiserad plåtgård och vidare till skrovhallen, där sektioner i full fartygsbredd monterades inomhus. Skrovet sköts sedan ut i byggdockan med hydrauliska domkrafter, aktern först, allteftersom nya sektioner lades till. Samtiden beskrev det som att fartyget växte fram ur en tandkrämstub. Svensson belönades med teknologie doktorsgrad.
Arendalsmetoden
Sektionerna monterades inomhus och skrovet sköts ut i dockan efter hand. Aktern kom ut först.
Skrovhallen var 228 meter lång med 30 meters fri höjd och traverser på 300 ton. De två byggdockorna var vardera över 300 meter långa och sträckte sig 35 meter in i hallen.
Arendal tog över all nybyggnation 1968 och levererade Sveriges första fartyg på 200 000 ton året därpå. Sammanlagt byggdes 140 flytetyg, varav 107 fartyg. Under 1980-talet gick produktionen över till oljeriggar och borrplattformar. Det sista fartyget blev isbrytaren Oden 1989, som fortfarande är i tjänst och har nått Nordpolen fem gånger.
Cityvarvet och slutet
Reparationsverksamheten bröts ut 1976 som Götaverken Cityvarvet och blev landets största reparationsvarv. Efter Svenska Varv och Celsius köpte nederländska Damen Group bolaget år 2000. Nedläggningsbeskedet kom den 24 april 2014, det sista jobbet blev en reparation av bogserbåten Bukken i slutet av juni. De fyra sista anställda lämnade varvet i maj 2015.
Likvidatorn Morgan Hallén motiverade avvecklingen med att varvsverksamhet kräver långsiktighet och att miljökraven ökar, vilket inte går ihop med ett läge mitt i en storstad. Den stora flytdockan såldes för omkring 3,3 miljoner euro och krävde tre bogseringsförsök innan hon lämnade Göteborg fredagen den 6 maj 2016 med kurs mot Dunkerque.
Vad som finns kvar
I Lundbyvassen står fem portalkranar kvar. De är fullt synliga från Norra Älvstranden men saknar helt formellt skydd. De finns upptagna på Svenska Byggnadsvårdsföreningens lista över hotat kulturarv. Av hela varvsområdet är bara huvudkontoret från 1951 skyddat i gällande detaljplan.
| Kran | Tillverkare | ~År | ~Typ | ~Kapacitet |
|---|---|---|---|---|
| Kran 24 | Landsverk, Landskrona | 1947 | Portalvippkran | 12 ton |
| Kran 42 | Kampnagel, Hamburg | 1954 | Portalkran | 40 ton |
| Kran 43 | Kampnagel, Hamburg | 1955 | Portalkran | 40 ton |
| Kran 10 och 11 | Hensen, Rotterdam | 1962 | Portalvippkranar | 90 ton |
| Kran 47 | Kone, Finland | 1974 | Portalvippkran | 50 ton |
| Kran 50, museikran | Götaverken | 1917 | Lundbyhamnen | 5 ton |
| Kran 89, museikran | Götaverken | 1925 | Packhuskajen | 5 ton |
Arendal har det sämre ställt. Byggdockorna är igenfyllda och asfalterade. Skrovhallen står kvar med traversbanorna på plats men ur drift. Planskydd saknas helt. Monteringsverkstaden ska byggas om till terminalbyggnad för Stena Lines färjetrafik. Skrovhallen planeras rivas för fordonsuppställning. Göteborgs stadsmuseum dokumenterade byggnaden 2023 just därför att rivning planeras.
Götaverkens stora flytdocka finns inte kvar. Hon bogserades till Nederländerna 2020 för skrotning.
- Namnet kom från en telegramadressGötaverken var telegramadressen för Göteborgs Nya Verkstadsaktiebolag innan det blev firmanamn 1916.
- Varvet började på fel sida älvenKeillers verkstad låg på Skeppsbron, södra stranden. Först 1867 flyttade verksamheten till Lundbyvassen på Hisingen.
- Fartyget som sänkte Andrea Doria byggdes härM/S Stockholm levererades 1946 och kolliderade tio år senare med den italienska lyxlinjaren, som sjönk.
- Fartygen sköts ut ur hallen med domkrafterI Arendal monterades sektionerna inomhus och skrovet pressades ut i dockan aktern först. Dockportarna var 1 400 kvadratmeter var.
- Volvos grundare klubbade ArendalAssar Gabrielsson var ordförande i styrelsen som den 1 december 1958 beslutade att bygga varvet.
- Skrovhallen på Arendal ska rivasDen saknar planskydd och planeras bort till förmån för fordonsuppställning vid en ny färjeterminal.
Om sajten. Varvshistoria.se är en fristående kunskapssajt om svensk varvsindustri. Sajten drivs inte av och har ingen koppling till något av de bolag som idag bär namnet Götaverken, till Damen Group, Älvstranden Utveckling eller Göteborgs stad.
Kulturhistoriska underlag finns hos Göteborgs stadsmuseum. Museifartyg från epoken visas på Maritiman.
Där källorna säger olika saker står båda uppgifterna utskrivna i texten.
Vanliga frågor
När grundades Götaverken?
1841, som Alexander Keillers mekaniska verkstad på Skeppsbron. Namnet Götaverken kom först 1916 och är hämtat från telegramadressen för Göteborgs Nya Verkstadsaktiebolag. Årtalet 1917 förekommer också för namnbytet.
Vilket var Götaverkens första fartyg?
Ångslupen Kare, levererad till Kungliga Flottan den 10 april 1847. Hon mätte 91,7 fot och hade en maskin på 16 hästkrafter.
Vad var Arendalsmetoden?
Ett rakt produktionsflöde där sektioner i full fartygsbredd monterades inomhus i en 228 meter lång hall. Skrovet sköts sedan ut i byggdockan med hydrauliska domkrafter, aktern först, allteftersom nya sektioner lades till. Metoden väckte internationell uppmärksamhet.
Byggde Götaverken egna motorer?
Ja. Från 1915 på licens från Burmeister & Wain och från 1939 en egen konstruktion som byggdes till 1974. De största motorerna nådde 50 000 hästkrafter och vägde nära 2 000 ton.
Vilket var det sista fartyget?
Isbrytaren Oden från Arendal 1989. Samma år levererades också trålaren Ofeigur på 250 ton till Island. Det sista nybygget vid det gamla varvet i Lundbyvassen var bulkfartyget Greta Thulin på 38 000 ton 1968.
Vad hände med Cityvarvet?
Nedläggningsbeskedet kom den 24 april 2014 och de sista anställda lämnade i maj 2015. Likvidatorn motiverade det med att varvsverksamhet med växande miljökrav inte går att bedriva mitt i en storstad.
Finns något kvar av Götaverken?
Fem portalkranar står kvar i Lundbyvassen. Till det kommer två museikranar som varvet byggde självt. På Arendal står skrovhallen kvar men byggdockorna är igenfyllda. Ingen av kranarna har formellt skydd.
Var Götaverken världens största varv?
Sjöhistoriska museet skriver att bolaget under 1930-talet utvecklades till världens största fartygsproducent. Formuleringen världens största varv förekommer också, men produktionsvolym och anläggningsstorlek är två olika mått.
Hur många arbetade på Götaverken?
Omkring 7 000 år 1965 vid varvet i egentlig mening och cirka 8 300 år 1977 över alla divisioner. År 1920 var siffran 2 287, vilket gjorde bolaget till stadens näst största efter SKF.
Vad hände med Arendals skrovhall?
Den står kvar men saknar planskydd och planeras rivas för fordonsuppställning vid en ny färjeterminal. Göteborgs stadsmuseum dokumenterade byggnaden 2023 inför rivningen.
Källor
- Göteborgs stadsmuseum, Kulturmiljörapport 2023:11 om Skrovhallen på Arendal: hallens mått, Arendalsmetoden och rivningsplanerna
- Varvshistoriska föreningen i Göteborg om Götaverken: grundandet, anställda och det sista nybygget
- Varvshistoriska föreningen om Götaverken Motor: motortillverkningen från 1915 till 1999
- Slöjd & Byggnadsvård, Hamn- och varvskranar i Västra Götalands län: kranarnas tillverkare, år och kapacitet samt avsaknaden av skydd
- Sjöhistoriska museet, varvsförteckning: varvens verksamhetsår och Götaverkens ställning på 1930-talet
- SIM, kulturhistorisk inventering av Eriksberg, Lindholmen och Götaverken: områdets utveckling och vad som är skyddat i detaljplan
- Göteborgs-Posten om Cityvarvets sista dagar: nedläggningsbeskedet, det sista jobbet och de sista anställda
- Sjöfartstidningen om Damens avfärd från Göteborg: flytdockornas öden och bogseringen 2016
- Teknikaliteter om isbrytaren Oden: Odens mått, maskineri och senare tjänst
Läs vidare om Eriksbergs varv, om Uddevallavarvet och om svensk varvshistoria i stort.