Oberoende kunskapssajt
Finnboda varv
Bergsund låg inklämt i Mälaren bakom en sluss på 45 meter. Lösningen blev ett varv på andra sidan, vid Saltsjön.

Finnboda anlades 1874 av Bergsunds Mekaniska Verkstad för att kunna bygga och reparera fartyg som inte gick att få ut ur Mälaren. Det första bygget var tankfartyget Talmud åt bröderna Nobel 1882 och det sista blev Nordic Link 1981. Här byggdes Sveriges första havsgående isbrytare, som fortfarande finns kvar som museifartyg. Varvet gick i konkurs efter en brand ombord på en finlandsfärja.
- 1874anlagt som filial till Bergsunds
- 1882Talmud, första nybygget
- 120 mstapelbädden, ostkustens längsta
- 1990konkursbeslut den 13 november
Bergsund behövde havet
Bergsunds Mekaniska Verkstad låg vid Hornstull i Mälaren. För att nå havet måste fartygen passera en sluss som mätte 45 gånger 9,5 meter. Större fartyg kom helt enkelt inte ut.
Lösningen blev en ny anläggning på Saltsjösidan. Bergsund köpte marken vid Finnboda i Nacka och anlade en slip med verkstäder som togs i bruk 1878. Sjöhistoriska museet och Nacka kommuns kulturskylt anger 1874 som anläggningsår. Kommunens egen planbeskrivning och bostadsrättsföreningens historik daterar i stället markköpet till 1873.
Platsen hade industrihistoria långt tidigare. Holländaren Johan von Swindern anlade ett beckbruk här omkring 1650. Namnet Finnboda ska komma av att platsen fungerade som hamn för de så kallade finnskutorna.
Isbrytaren som fick sägas itu
Det tydligaste exemplet på varför Finnboda behövdes är statsisbrytaren som beställdes av Stockholms stad. Skrovet byggdes hos Bergsund men var för stort för slussen, så fartyget fick bogseras ut i två delar genom Hammarbyslussen och sättas ihop på slipen i Nacka.
Slussen som satte gränsen
Slusskammaren mätte 45 gånger 9,5 meter. Större skrov gick bara att få ut delade.
Slusskammarens mått är skalenliga. Skrovdelarna är schematiska och visar inte fartygets verkliga längd.
Sjösättningen skedde den 24 oktober 1914 och leveransen den 18 mars 1915. Fartyget hette då Isbrytaren II och fick namnet Sankt Erik först efter en ombyggnad 1958. Hon var Sveriges första havsgående isbrytare och ligger idag som museifartyg vid Sjöhistoriska museet på Djurgården.
Ägarna
Bergsund drev Finnboda som filial i fyrtiotvå år. År 1916 köpte Stockholms Rederi AB Svea varvet och ombildade det till AB Finnboda Varf, med reparation och klassning av den egna flottan som motiv. Salénkoncernen tog över 1970 och moderniserade anläggningen så att den kunde bygga rorofartyg och oljeborrplattformar.
Staten kom in 1977 genom Svenska Varv, varvid Finnboda blev dotterbolag till Götaverken. Nybyggnationen upphörde 1981. Från 1982 till nedläggningen fungerade varvet som reparationsvarv, framför allt för finlandsfärjorna. Stockholms Hamnar kallar Finnboda Sveriges näst största reparationsvarv medan bostadsrättsföreningens historik skriver det största, så formuleringen ett av de största är den säkra.
Vad varvet byggde
Produktionen spänner över örlogsfartyg, handelsfartyg, passagerarfartyg, isbrytare, bogserbåtar, minsvepare, en flytdocka och skrov till oljeplattformar. Varvet byggde kanonbåtar åt den ryska tsaren och pansarbåtar åt den svenska marinen. Under åren kring 1955 till 1957 tillverkades ångmaskiner av Fredrikstadtyp till tio ryska ångtrålare. Namnen på pansarbåtarna har vi inte hittat i någon källa.
| Fartyg | ~År | Typ | Vad som gör det särskilt |
|---|---|---|---|
| Talmud | 1882 | Tankfartyg | Varvets första nybygge, beställt av bröderna Nobels oljebolag |
| Koreetz | 1880-talet | Kanonbåt | Byggd åt Ryssland, deltog i de rysk-japanska sjöslagen 1904 till 1905 |
| Isbrytaren II, senare Sankt Erik | 1915 | Statsisbrytare | Sveriges första havsgående isbrytare, idag museifartyg |
| Gudmundrå | 1953 | Lastfartyg | Ett av efterkrigstidens handelsfartyg från varvet |
| Stocksund | 1958 | Lastfartyg | Byggd under Sveabolagets tid |
| Nordic Link | 1981 | Rorofartyg | Varvets sista nybygge |
Hur många fartyg det blev sammanlagt är en öppen fråga. Nacka lokalhistoriska arkiv skriver att varvet byggde 75 nya fartyg mellan Talmud 1882 och Nordic Link 1981. Mikael Josephsons varvsmonografi från 2020, Stockholms Hamnar och Nättidningen Svensk Historia talar i stället om över hundra.
Skillnaden går sannolikt att förklara med vad som räknas. Stockholms Hamnars beskrivning innehåller uttryckligen en flytdocka och skrov till oljeplattformar, vilket en siffra formulerad som nya fartyg rimligen inte gör. Att varvet byggde oljeplattformar är belagt genom Sjöhistoriska museets fotosamling, där en bild bär bildtexten oljeplattform tillverkas på Finnboda varv 1972. Någon källa som förklarar skillnaden mellan siffrorna finns däremot inte, så båda anges här.
Branden i Sally Albatross
Den 9 januari 1990 bröt en brand ut ombord på finlandsfärjan Sally Albatross under arbete vid varvet. Svetsloppor från ett arbete på en våning tog sig ned i ett textilförråd på våningen under. En skyddsduk av glasfibermaterial smälte av värmen.
Elden brann i tre dygn. Omkring 110 personer evakuerades från fartyget. Hela överbyggnaden förstördes medan den nedre delen och maskinerna klarade sig. Notan landade på ungefär en halv miljard kronor och fem anställda åtalades för allmänfarlig vårdslöshet.
Försäkringsbolaget Alandia krävde omkring 550 miljoner kronor i ersättning. Konkursbeslutet kom den 13 november 1990 enligt bostadsrättsföreningens historik. Verksamheten avvecklades under 1991, vilket är det år Nacka kommun, Stockholms Hamnar och Sjöhistoriska museet anger som varvets slut. Ett nytt fartyg med samma namn byggdes 1992 på Finnyards i Raumo.
Finnboda hamn idag
HSB blev ägare till mark och byggnader 1997 och höll en arkitekttävling samma år. Omvandlingen startade 1998 och de första bostadshusen började byggas 2006. Området heter numera Finnboda hamn.
Sju byggnader från varvstiden står kvar. Kontorsbyggnaden är från 1920, ångmaskinsverkstaden från 1928, verkstadskontoret från 1941, matsalsbyggnaden från 1942, svetshallen från 1944 och snickeri- och timmermansverkstaden från 1945. Äldst är beckbrukets chefsbostad från 1830-talet. Kommunens planbeskrivning beskriver den som mycket förfallen.
Anläggningarna är skyddade i detaljplan. Stapelbädden har skyddsbestämmelsen q1 och beskrivs som en lutande betongkonstruktion med detaljer i stål, grova balkar och synliga spår efter gjutformarna. Den byggdes under 1920-talet, mätte 120 meter och var då den längsta på hela ostkusten. Samtidigt fick varvet två flytdockor.
Söder om stapelbädden ligger lämningar efter en kranbana för två lyftkranar, med skyddsbestämmelserna q2 till q4. Den östra kranbanan har höga betongpelare som bär en bevarad del av fackverkskonstruktionen. Bockkranen finns kvar som en rad koniska betongpelare ute i vattnet utanför husen vid Finnboda kajväg.
Någon docka finns däremot inte kvar, eftersom de två dockorna från 1920-talet var flytdockor som gick att bogsera bort. Ingen källa vi har hittat säger att en docka finns bevarad på platsen.
- Varvet fanns till för att slussen var för litenBergsunds fartyg måste passera en sluss på 45 gånger 9,5 meter för att nå havet. Isbrytaren fick bogseras ut i två delar och sättas ihop i Nacka.
- Det första fartyget byggdes åt bröderna NobelTankfartyget Talmud levererades 1882 på beställning från Nobels oljebolag i S:t Petersburg.
- En kanonbåt från Nacka stred i rysk-japanska krigetVarvet byggde kanonbåten Koreetz, som deltog i sjöslagen 1904 till 1905.
- Ostkustens längsta stapelbädd låg härVid moderniseringen på 1920-talet fick varvet en stapelbädd på 120 meter samt två flytdockor.
- Reklambroschyrer på ryska trycktes 1918Månaderna efter att bolsjevikerna tagit makten räknade varvet med att handeln med Ryssland skulle fortsätta.
- Finnboda byggde oljeplattformarSjöhistoriska museets fotosamling har en bild med texten oljeplattform tillverkas på Finnboda varv 1972.
- Bockkranen står kvar som pelare i vattnetUtanför bostadshusen vid Finnboda kajväg reser sig en rad koniska betongpelare, allt som återstår av kranen.
Om sajten. Varvshistoria.se är en fristående kunskapssajt om svensk varvsindustri. Sajten drivs inte av och har ingen koppling till Nacka kommun, HSB, Stockholms Hamnar eller Statens maritima och transporthistoriska museer.
Museifartyget Sankt Erik visas av Sjöhistoriska museet. Kulturhistoriskt underlag finns hos Nacka kommun.
Uppgiften att Gustaf Dalén skulle ha demonstrerat acetylensvetsning på Finnboda 1902 finns bara på en lokal webbplats utan källhänvisning. Därför står den inte utskriven här.
Vanliga frågor
När anlades Finnboda varv?
1874 enligt Sjöhistoriska museet och Nacka kommuns kulturskylt. Markköpet dateras ibland till 1873. Slipen med verkstäder togs i bruk 1878.
Varför anlade Bergsund ett varv i Nacka?
Bergsund låg vid Hornstull i Mälaren och fartygen måste passera en sluss på 45 gånger 9,5 meter för att nå havet. Större fartyg gick inte att få ut.
Vilket var Finnbodas första fartyg?
Tankfartyget Talmud 1882, beställt av bröderna Nobels oljebolag i S:t Petersburg.
Vilket var det sista fartyget?
Rorofartyget Nordic Link 1981. Därefter var Finnboda enbart reparationsvarv, fram för allt för finlandsfärjor.
Hur många fartyg byggdes på Finnboda?
Nacka lokalhistoriska arkiv anger 75 nya fartyg. Mikael Josephsons varvsmonografi från 2020 och Stockholms Hamnar talar om över hundra, men räknar då också in flytdocka och skrov till oljeplattformar.
Vad hände med Sally Albatross?
En brand bröt ut ombord den 9 januari 1990 under arbete vid varvet. Svetsloppor nådde ett textilförråd på våningen under. Elden brann i tre dygn, omkring 110 personer evakuerades och hela överbyggnaden förstördes.
När gick Finnboda i konkurs?
Konkursbeslutet kom den 13 november 1990 sedan försäkringsbolaget Alandia krävt omkring 550 miljoner kronor. Verksamheten avvecklades under 1991, vilket är det år de flesta källor anger som varvets slut.
Byggdes isbrytaren Sankt Erik på Finnboda?
Skrovet byggdes hos Bergsund men var för stort för slussen. Fartyget bogserades ut i två delar och sattes ihop på slipen i Nacka. Sjösättning skedde den 24 oktober 1914 och leverans den 18 mars 1915.
Vad finns kvar av varvet idag?
Sju byggnader från varvstiden, stapelbädden från 1920-talet, lämningar efter två kranbanor och bockkranens betongpelare i vattnet. Allt är skyddat i detaljplan.
Finns dockan kvar?
Nej. De två dockorna från 1920-talet var flytdockor. Ingen källa anger att någon docka finns bevarad på platsen.
Källor
- Sjöhistoriska museet, varvsförteckning: anläggningsåret, skälet till etableringen och Talmud 1882
- Nacka kommun, kulturhistorisk skylt om Danviken och Finnboda: de bevarade byggnaderna med byggnadsår och omvandlingen till bostäder
- Nacka kommun, planbeskrivning för allmänna anläggningar vid Finnboda varv: stapelbädden, kranbanorna, bockkranen och skyddsbestämmelserna
- Stockholms Hamnar om Finnboda varf: ägarhistoriken, produktionen och antalet fartyg
- Sjöhistoriska museet om sjösättningen av Sankt Erik: slussens mått, de två delarna och sjösättningen 1914
- Isbrytaren Sankt Eriks vänner: leveransen den 18 mars 1915 och namnbytet efter ombyggnaden 1958
- Ålands Sjöfart om branden i Sally Albatross: datum, brandorsak, evakueringen, skadorna och åtalen
- Centrum för Näringslivshistoria om Finnboda och ryska revolutionen: Nobelbeställningen, kanonbåten Koreetz och broschyrerna 1918
- Nacka lokalhistoriska arkiv via DigitaltMuseum: siffran 75 nya fartyg samt första och sista bygget
- HSB Brf Finnboda Hamnkontor om Finnbodas historia: Sveabolagets köp 1916, anställda 1976 och konkursdatumet
Läs vidare om de mindre varven, om Karlskronavarvet och om svensk varvshistoria i stort.