Oberoende kunskapssajt
Varvshistoria: från träfartyg till moderna skepp
Kring 1970 kom nästan var tionde nybyggt fartygston i världen från ett svenskt varv. Femton år senare var det mesta borta.
Svensk varvsindustri gick från träskrov i Kalmar på 1600-talet till supertankfartyg på 491 120 ton i Uddevalla. Den här sajten samlar det som går att belägga om varven, kranarna och fartygen. Där källorna säger olika saker står båda uppgifterna utskrivna.
På den här sidan
- 491 120 tonT/T Nanny från Uddevallavarvet 1978. Det största fartyg som byggts i Sverige
- 140 meterKockumskranens höjd enligt Kockums egen broschyr. Såld till Hyundai för en dollar
- 30 000sysselsatta i varvsindustrin 1971, plus omkring 15 000 hos underleverantörer
- 35 miljarderstatens totala kostnad för varvsstödet 1976 till 1985 enligt egen redovisning
Varven och åren
Sverige hade aldrig ett enda varv som dominerade. Produktionen låg spridd på ett tiotal stora anläggningar plus ett femtiotal mindre, med tyngdpunkt i Göteborg och Malmö. Enbart Göteborgsvarven sysselsatte uppemot 15 000 personer i slutet av 1960-talet.
De äldsta varven byggde träskrov. Kalmar varv från 1679 och Karlskronavarvet från 1680 tillverkade fartyg i trä långt in på 1800-talet, vilket beskrivs närmare på sidan om träskeppens tid. Kalmar levererade träskrov till tidiga ångmaskiner. Järn och stål tog över när de mekaniska verkstäderna i hamnstäderna började bygga fartyg vid sidan av spisar och lantbruksredskap.
Tidslinjen visar när varje storvarv byggde nya fartyg. Den säger mer om branschen än en årtalslista gör: linjerna löper i ett par generationer och tar sedan slut inom loppet av tjugo år.
När storvarven byggde nya fartyg
Stapeln visar åren med nybyggnation. Blå betyder att varvsområdet fortfarande används för fartygsarbete.
Karlskronavarvetfrån 1680, i drift
Götaverken1841–1968
Lindholmens varv1845–1976
Eriksbergs varv1850–1979
Oskarshamns varv1862–1995
Helsingborgs varv1866–1966
Kockums varv1870–1987
Finnboda varv1874–1981
Öresundsvarvet1915–1983
Uddevallavarvet1946–1986
Götaverken Arendal1963–1989
Cityvarvet1976–2015
År
1840
1870
1900
1930
1960
1990
2020
Karlskronavarvet grundades 1680 och stapeln är därför avskuren till vänster. Kockums byggde militära fartyg i Malmö till 1998, men den civila produktionen upphörde 1987.
Slutåret är inte alltid entydigt. Ett varv kunde sluta bygga nytt flera år innan bolaget avvecklades. Reparationer kunde fortsätta långt efteråt. Här används året då nybyggnationen upphörde. Därför skiljer sig somliga årtal från vad andra sammanställningar anger.
| Varv | Ort | Grundat | Nybyggnation upphörde | Känt för |
|---|---|---|---|---|
| Götaverken | Göteborg | 1841 | 1968 | Sveriges tidiga tankfartyg och egna dieselmotorer. Reparationer fortsatte som Cityvarvet |
| Götaverken Arendal | Göteborg | 1963 | 1989 | Fartyg byggda inomhus i hallar. Sista bygget var isbrytaren Oden |
| Eriksbergs Mekaniska Verkstad | Göteborg | 1850 | 1979 | Tjugoen supertankfartyg 1968 till 1976. Sista nybygget M/T Atland, levererat 15 juni 1979 |
| Lindholmens varv | Göteborg | 1845 | 1976 | Torrdockan från 1875, delvis uthuggen i berget. Uppgick i Eriksberg 1970 |
| Cityvarvet | Göteborg | 1976 | 2015 | Landets största reparationsvarv. Flytdockan lämnade Göteborg 2016 |
| Kockums | Malmö | 1840, varv 1870 | 1987 | Tankfartyg upp till 357 600 ton dödvikt. Ubåtar från 1914 |
| Öresundsvarvet | Landskrona | 1915 | 1983 | 2 850 anställda 1980. Varvsudden används än som reparationsvarv |
| Helsingborgs varv | Helsingborg | 1866 | 1966 | Nybyggnation till 1966 därför att området inte gick att bygga ut. Konkurs 1991 |
| Karlskronavarvet | Karlskrona | 1680 | i drift | Ubåtar, torpedbåtar och Visbykorvetter i kolfiberkomposit |
| Uddevallavarvet | Uddevalla | 1946 | 1986 | T/T Nanny, det största fartyg som byggts i Sverige. 221 fartyg totalt |
| Finnboda varv | Nacka | 1874 | 1981 | 75 eller över hundra fartyg beroende på vad som räknas. Sju byggnader står kvar |
| Kalmar varv | Kalmar | 1679 | 1981 | Träskrov för tidiga ångmaskiner och Ölandsfärjor. Avvecklat 1987 |
| Oskarshamns varv | Oskarshamn | 1862 | 1995 | Nybyggnation till 1995. Varvsverksamheten lades ned hösten 2023 |
| Falkenbergs varv | Falkenberg | 1946 | 1987 | Sista bygget var färjan Jan Sniadecki |
Bockkranarna
Bockkranen är den del av varvsepoken som syns på långt håll. Tre av dem byggdes i Sverige i den storlek som krävdes för att lyfta färdiga fartygssektioner ned i en byggdocka. Två är borta.
Kockumskranen restes i Malmö 1973 och 1974, gick i treskift i elva år och lyfte sektioner som vägde mellan 1 200 och 1 300 ton. Sista jobbet i Sverige kom 1997, då kassunerna till Öresundsbrons pyloner lyftes upp på pråmar. Fem år senare köpte Hyundai Heavy Industries kranen för en dollar och stod själva för nedmontering och frakt.
Uddevallavarvets bockkran var bredare än Kockums, med 185 meters spännvidd, men fick bara nio år i drift. Den fälldes den 4 februari 1986 och gick till skrot. Kvar står Eriksbergs bockkran i Göteborg, byggnadsminne sedan den 25 juni 2012. Skyddet innebär att den varken får rivas eller målas om utan länsstyrelsens tillstånd. Även den gula och gröna invändiga färgsättningen omfattas.
De tre stora bockkranarna i skala
Turning Torso står med som måttstock. Höjd och spännvidd är ritade i samma skala.
- Kockumskranen, Malmö 1974–2002 · 140 m · 1 500 ton · 174 m spårvidd · står sedan 2003 på Hyundais varv i Ulsan
- Uddevallavarvets bockkran 1976–1986 · 135 m · 900 ton · 185 m spännvidd · fälldes 4 februari 1986 och gick till skrot
- Eriksbergs bockkran, Göteborg 1969– · cirka 80 m · 450 ton · cirka 110 m bredd · byggnadsminne sedan 25 juni 2012
- Turning Torso, Malmö 2005 · 190 m · med som måttstock, inte som varvslämning
Höjduppgifterna spretar. Kockums egen broschyr, Riksantikvarieämbetet och den samtida nyhetsrapporteringen 2002 anger 140 meter. Wikipedia och Malmö stads sida om Kockums skriver 146 meter utan källhänvisning. Hyundai uppger 128 meter för kranen som den står i Ulsan efter ombyggnaden 2007.
Detsamma gäller lyftkapaciteten. 1 500 ton avser kranen i Malmö. Uppgiften 1 600 ton kommer från Hyundais ombyggnad 2007, då kranen provlyfte 1 760 ton.
Bygget, de omtvistade måtten och hela nedmonteringen 2002 finns på sidan om Kockumskranen.
Varvskrisen
Kring 1970 låg Sverige tvåa i världen efter Japan. Regeringen redovisade i 1971 års varvsproposition att den svenska fartygsproduktionen uppgick till närmare tio procent av världsproduktionen, med omkring 30 000 sysselsatta i varvsindustrin och ytterligare cirka 15 000 hos underleverantörer. Rekordåret 1972 levererade varven 60 fartyg.
Hela förloppet finns på sidan om varvskrisen. Kollapsen hade flera orsaker som verkade samtidigt. Japan byggde ut kraftigt under 1960-talet och gick från en femtedel till hälften av världsmarknaden, med ett statligt refinansieringssystem som gav varvens kunder fyra procents ränta på åtta år. När Bretton Woods-systemet föll 1971 tappade dollarkontrakt tecknade över fem kronor en femtedel av sitt värde. Sedan kom oljekrisen 1973 och slog undan efterfrågan på precis den fartygstyp som svenska varv satsat på. Omkring trettio procent av orderböckerna avbeställdes.
Staten svarade med pengar. Svenska Varv AB bildades 1977 och tog successivt över storvarven, men bolaget blev till slut det som genomförde nedläggningarna i stället för att förhindra dem. Öresundsvarvet i Landskrona hade 2 850 anställda 1980 när avvecklingsbeslutet kom. Staden hade då demonstrerat mot nedläggningen i två omgångar. Varvet stängde 1983. Varvsarbetarna hade utgjort nästan fyra av tio industrijobb i kommunen.
Produktionsstödet upphörde 1985 och Uddevallavarvet lade ned. Kockums slutade bygga civila fartyg 1987 och Götaverken Arendal levererade sitt sista fartyg, isbrytaren Oden, 1989. Samma år som Kockums civila produktion tog slut bytte Svenska Varv namn till Celsius AB.
- 10 %av världens fartygsproduktion kom från Sverige omkring 1971
- 30 %av orderböckerna avbeställdes efter oljekrisen 1973
- 24 mdr krbetalades ut i direkt stöd till varven 1976 till 1985
- 35 mdr krvar statens totala kostnad för samma tioårsperiod
Stödsiffrorna kommer ur regeringens egen redovisning i proposition 1985/86:120. Uppgiften 34 miljarder som cirkulerar på nätet är fel etikett på rätt storleksordning: 24 miljarder avser utbetalt direktstöd, drygt 35 miljarder den totala kostnaden inklusive infriade garantier.
Fartygen
Tankfartygen byggde upp svenska varv och tankfartygen fällde dem. Kockums levererade mest tonnage i hela världen både 1952 och 1953. Under sjuttiotalet byggdes serier på omkring 255 000 och närmare 360 000 ton dödvikt i Malmö. I Uddevalla blev T/T Nanny det största fartyg som någonsin lämnat ett svenskt varv.
| Fartyg | Varv | ~År | Storlek | Vad som hände |
|---|---|---|---|---|
| T/T Nanny | Uddevallavarvet | 1978 | 491 120 ton dw | 364 meter långt och 79 meter brett. Rederiet gick i konkurs samma år. Skrotat i Kina 2003 |
| T/T Vanja | Kockums | 1978 | 357 600 ton dw | Kockums största fartyg, tillsammans med systerfartyget Velma |
| T/T Velma | Kockums | 1977 | 357 600 ton dw | Beställt av Halfdan Ditlev-Simonsen & Co i Oslo |
| Daghild | Kockums | 1974 | 260 200 ton dw | Ur serien på tolv tankfartyg kring 255 000 ton |
| M/S Jubilee | Kockums | 1986 | 47 262 brt | Kryssningsfartyg till Carnival. Skrotat i Alang 2017 |
| M/S Celebration | Kockums | 1986 | 47 262 brt | Systerfartyg till Jubilee. Skrotningen inleddes i Alang i mars 2021 |
| M/T Nord Skagerrack | Kockums | 1987 | 22 700 ton dw | Det sista civila fartyget från varvet, levererat 23 november |
| M/T Atland | Eriksberg | 1979 | ej angiven | Eriksbergs sista nybygge, levererat 15 juni 1979 |
| Isbrytaren Oden | Götaverken Arendal | 1989 | ej angiven | Det sista fartyget från Arendalsvarvet |
| M/T Braconda | Kockums | 1940 | 15 000 ton dw | Helsvetsat skrov. Teknisk Tidskrift kallade det Europas första |
| Ymer | Kockums | 1933 | 4 245 ton | Första havsisbrytaren med dieselelektrisk drift |
| S/S Tage Sylvan | Kockums | 1873 | 700 ton dw | Kockums första fartyg. Grundstötte och sjönk i Gävlebukten 1885 |
Urvalet är ingen fullständig lista. Kockums ensamt gav omkring 600 skrov ett byggnadsnummer mellan 1873 och 1997. Eriksberg byggde drygt 625. Uddevallavarvet levererade 221 fartyg på fyrtio år. Till det kommer allt som byggdes i Landskrona och Karlskrona.
Nybyggnadslistan med de största tankfartygen, kryssningsfartygen och ubåtarna finns på sidan om fartygen från Kockums. Varvets historia står på sidan om Kockums varv. Det största fartyget av alla byggdes på Uddevallavarvet.
Vad som finns kvar att se
Varvsepoken lämnade förvånansvärt lite efter sig. Byggdockor är svåra att riva och några kranar står kvar, men de flesta anläggningar är bostadsområden idag. Ett museum som visar varvsindustrin i hela landet saknas fortfarande, vilket påpekats i riksdagen så sent som 2023.
| Plats | Ort | Vad du ser |
|---|---|---|
| Eriksbergs bockkran | Göteborg | Kranen och den gamla torrdockan står kvar vid Sannegårdshamnen och är fritt synliga. Byggnadsminne sedan 2012 |
| Maritiman | Göteborg | Tio fartyg vid kaj vid Packhusplatsen, bland dem jagaren Småland och ubåten Nordkaparen. Man går ombord |
| Marinmuseum | Karlskrona | Statligt byggnadsminne på Stumholmen, med ubåtshallen och HMS Neptun. Örlogsstaden är världsarv sedan 1998. Det aktiva varvet är militärt skyddsområde |
| Sjöhistoriska museet | Stockholm | Ragnar Östbergs byggnad från 1930-talet, öppnad 1938 och statligt byggnadsminne. Galärvarvsdockan från 1879 ligger intill |
| Varvsstaden | Malmö | Kockums tegelbyggnader från 1876 och framåt byggs om till stadsdel. Gjuteriet från 1910 används av Oatly. Av kranen finns bara bromsklossarna kvar |
| Öresund DryDocks | Landskrona | Varvsudden från 1915 med torrdocka från 1920 arbetar vidare som reparationsvarv |
| Lindholmens torrdocka | Göteborg | Insprängd i berget 1875 och del av riksintresset Lindholmen |
Kockumskranen i Malmö och Uddevallavarvets bockkran finns inte kvar. Götaverkens kranar i Lundbyvassen saknar formellt skydd och står på Svenska Byggnadsvårdsföreningens lista över hotat kulturarv.
- Kranbalken byggdes i DanmarkKockumskranens tvärbalk tillverkades från november 1972 hos Burmeister & Wain i Köpenhamn. Tjugo år senare köpte samma varv hela kranen, men hann gå i konkurs innan den flyttades.
- Sista lyftet blev en broKockumskranens sista jobb i Sverige var att 1997 lyfta kassunerna till Öresundsbrons pyloner upp på pråmar.
- 34-miljarderssiffran är fel etikettRegeringen redovisade själv 24 miljarder i utbetalt direktstöd 1976 till 1985 och drygt 35 miljarder i totala kostnader. Siffran 34 miljarder som cirkulerar saknar källa.
- Fartyget hette Nord SkagerrackKockums sista civila fartyg kallas ofta Nord Skagen. Namnet var Nord Skagerrack och dödvikten 22 700 ton, inte 23 000.
- Turning Torso står någon annanstansKockumskranen stod över byggdockan på Universitetsholmen, ungefär en kilometer öster om tornet i Västra hamnen.
- Bara ett storvarv bygger fartyg änKarlskronavarvet bygger ubåtar vidare som Saab Kockums. Två båtar av Blekingeklassen ska levereras 2031 och 2033.
Om sajten. Varvshistoria.se är en fristående kunskapssajt om svensk varvsindustri. Sajten drivs inte av och har ingen koppling till något av de varv, företag, museer eller föreningar som nämns här.
Söker du dagens verksamhet finns den hos Saab. Bilder och arkivmaterial från varvstiden i Malmö finns i Malmö stads bildarkiv. Fartygsuppgifter finns hos Sjöhistoriska museet.
Uppgifterna kontrolleras mot namngivna källor. Där källorna säger olika saker står båda uppgifterna utskrivna i texten i stället för att en av dem väljs tyst.
Vanliga frågor
Hur hög var Kockumskranen?
140 meter enligt Kockums egen broschyr, Riksantikvarieämbetet och den samtida nyhetsrapporteringen. Uppgiften 146 meter finns på Wikipedia och på Malmö stads sida utan källhänvisning. Hyundai anger 128 meter för kranen som den står i Ulsan efter ombyggnaden 2007.
Vilket är det största fartyg som byggts i Sverige?
T/T Nanny från Uddevallavarvet, levererad 5 november 1978. Hon mätte 364 meter i längd och 79 meter i bredd, med en dödvikt på 491 120 ton. Partrederiet som beställt henne gick i konkurs samma år som hon blev klar.
Varför försvann den svenska varvsindustrin?
Flera saker sammanföll. Japan byggde ut sin kapacitet kraftigt under 1960-talet med statligt subventionerade krediter till fyra procents ränta. Sydkorea kom efter. De svenska varven hade satsat på stora tankfartyg just när efterfrågan på dem försvann efter oljekrisen 1973. Ungefär trettio procent av orderböckerna avbeställdes. Till det kom ett kostnadsläge som steg snabbare än konkurrenternas och valutaförluster när Bretton Woods-systemet föll 1971.
Hur mycket kostade varvskrisen staten?
Regeringen redovisade själv siffrorna i proposition 1985/86:120. Under perioden 1976 till 1985 betalades närmare 24 miljarder kronor ut i olika stöd till varven och deras produktion. Räknas garantiinfrianden och kvarstående åtaganden in blev de totala kostnaderna för tioårsperioden drygt 35 miljarder kronor.
Finns det något svenskt varv kvar?
Ja. Karlskronavarvet bygger ubåtar vidare som Saab Kockums och där pågår arbetet med Blekingeklassen. Landskrona har reparationsvarv på den gamla varvsudden och Falkvarv i Falkenberg dockar ett sextiotal fartyg om året. I december 2024 öppnade Saab en ny ubåtsverkstad i Landskrona. Handelsfartyg av den storlek som byggdes på sjuttiotalet byggs inte längre i Sverige.
Vilket svenskt storvarv lade ned först?
Helsingborgs varv slutade bygga nytt redan 1966, efter tankfartyget Olau Leif i mars det året. Skälet var att området inte gick att bygga ut. Götaverken slutade med nybyggnation 1968 och fortsatte som reparationsvarv.
Vad hände med Kockums efter 1987?
Den civila fartygsproduktionen upphörde och varvet inriktades på militära fartyg. Kockums gick samman med Karlskronavarvet 1989, tillverkningen i Malmö upphörde 1998 och tyska HDW köpte bolaget 1999. Efter en tid inom ThyssenKrupp köpte Saab verksamheten den 22 juli 2014. Köpeskillingen 340 miljoner kronor har bara en källa och Saab själv anger inget belopp.
Finns någon av de stora bockkranarna kvar?
Bara Eriksbergs bockkran i Göteborg, som är byggnadsminne sedan den 25 juni 2012. Uddevallavarvets kran fälldes den 4 februari 1986 och gick till skrot. Kockumskranen står sedan 2003 på Hyundais varv i Ulsan i Sydkorea.
Var kan man se svensk varvshistoria idag?
Maritiman i Göteborg har tio fartyg vid kaj som man går ombord på. Marinmuseum i Karlskrona har ubåtshallen med HMS Neptun och ligger i ett världsarv. Sjöhistoriska museet i Stockholm och Varvsstaden i Malmö visar varsin del av historien. Ett samlat museum över hela den svenska varvsindustrin saknas.
Hur många arbetade på svenska varv?
Omkring 30 000 personer i själva varvsindustrin kring 1971, plus ungefär 15 000 hos underleverantörer. I Göteborg ensamt arbetade uppemot 15 000 personer på varven i slutet av 1960-talet. I Landskrona utgjorde varvsarbetarna nästan fyra av tio industrijobb.
Källor
- Malmö stad, Kockums: Kockums grundande, kranens mått och varvets utveckling
- Proposition 1985/86:120 om vissa varvsfrågor: Statens utbetalda stöd och totala kostnad 1976 till 1985
- Proposition 1971:117 om svensk varvsindustri: Sveriges andel av världsproduktionen och antalet sysselsatta
- Proposition 1979/80:165 om Öresundsvarvet: Antalet anställda vid Öresundsvarvet 1980
- Sjöhistoriska museet, varvsförteckning: Grundnings- och nedläggningsår för större svenska varv
- Centrum för Näringslivshistoria, Världsindustrin som försvann: Svenska Varv AB, Eriksbergs sista fartyg och Kockums ägarbyten
- Föreningen Industrihistoria i Skåne, nyhetsbrev 3/2002: Kockumskranens mått och kostnad enligt Kockums egen broschyr
- Sveriges Radio, faktaruta om Kockumskranen 2002: Kranens mått och pråmen som fraktade den
- Uddevalla varvs- och industrihistoriska förening: Uddevallavarvets bockkran och när den fälldes
- faktaomfartyg.se, T/T Nanny 1978: Nannys mått, dödvikt och leveransdatum
- Statens fastighetsverk, Marinmuseum och Ubåtshallen: Marinmuseums byggnadsminnesstatus
- FMV om ubåt typ A26: Leveransår och kontraktsvärde för Blekingeklassen
Varven i tur och ordning: Kockumskranen, Götaverken, Eriksbergs varv, Lindholmens varv, Uddevallavarvet, Öresundsvarvet, Karlskronavarvet, Finnboda varv och de mindre varven. Epokerna: träskeppens tid, från trä till järn, från ånga till motor, guldåldern, varvskrisen och efter varven. Fartygen: största fartyget byggt i Sverige, Kockums ubåtar och de svenska isbrytarna.
Sidan uppdateras när nya uppgifter går att belägga. Hittar du ett fel som kan styrkas med källa tas det tacksamt emot.