Svenska varv

Sverige har byggt fartyg i organiserad form sedan 1500-talet. Den här sidan samlar de varv som gick att belägga med både grundningsår och slutår, visar hur många som var verksamma samtidigt och går igenom vilka elva anläggningar som fortfarande arbetar med fartyg. Där källorna säger olika saker står båda uppgifterna utskrivna.

• 1679Kalmar varv, det äldsta med känt grundningsår i sammanställningen
• 265poster i museernas gemensamma varvsdatabas
• 13varv försvann under 1970- och 80-talen
• 11anläggningar arbetar med fartyg idag

Så många varv fanns samtidigt

En lista med årtal säger inte så mycket. Kurvan nedan gör det. Den räknar hur många av varven i den här sammanställningen som var i drift varje enskilt år från 1670 fram till idag. Formen på kurvan berättar hela historien om branschen på en gång.

Uppgången är långsam och tar två hundra år. Nedgången tar tjugo.

Toppen ligger stilla i tjugoen år. Mellan 1946 och 1966 var tjugofyra av varven i drift samtidigt. Under hela den perioden öppnade lika många som stängde. Först 1967 börjar kurvan luta nedåt.

Sedan kommer raset. Från 1985 till 1990 halveras antalet, från nitton till elva. Kurvan planar ut och ligger kvar på en tiondel av vad den var, men innehållet har bytts ut. De varv som finns kvar reparerar, servar och bygger militärt. Kommersiell nybyggnation av handelsfartyg finns inte längre i Sverige.

Årtalen stämmer sällan överens

Ett varv har sällan ett enda grundningsår. Verksamheten börjar ofta som något annat, ett gjuteri eller en mekanisk verkstad. Varvet kommer först senare. Bolagiseringen kommer i ett tredje steg. Eriksberg har fyra årtal som alla förekommer i seriösa källor.

Slutåren är värre. Nybyggnationen kan upphöra långt innan bolaget avvecklas, reparationerna kan fortsätta i decennier och konkursen kan komma efter att sista fartyget levererats. Kalmar varv gick i konkurs den 23 oktober 1980, varefter tre tidigare chefer bildade Kalmar Fartygsreparationer AB som drevs till 1987. Båda årtalen är riktiga men avser olika bolag.

Nedläggningarna kom i klump

Fördelningen över decennier är inte jämn. Två tredjedelar av nedläggningarna i den här sammanställningen inträffar under en period på tjugo år.

Året 1987 sticker ut. Fyra varv försvann under samma tolv månader: Falkenbergs varv, Lödöse varv, Kalmar Fartygsreparationer och Kockums civila produktion. Statens produktionsstöd till varvsindustrin upphörde 1985 och nedläggningsbeslutet för Uddevallavarvet togs i december 1984 med just det som skäl.

Att 1950-talet står på noll betyder inte att branschen mådde bra. Det betyder att inget av de varv som ingår här stängde då, medan flera mindre varv försvann under samma decennium utan att komma med i någon förteckning.

De som är kvar

Elva anläggningar arbetar med fartyg i Sverige idag. Tre av dem bygger nytt. Resten reparerar, dockar och servar.

Saab står för fem av de elva. Koncernen köpte Kockums från ThyssenKrupp den 22 juli 2014, förvärvade Dockstavarvet och Muskövarvet den 29 december 2017 och invigde ett helt nytt varv i Landskrona den 5 december 2024. Det senare ligger på Varvsudden, granne med Oresund DryDocks. Marken är densamma som Öresundsvarvet låg på fram till 1982.

Ägaruppgifterna för Falkvarv, Stockholms Reparationsvarv och Mälarvarvet gick inte att belägga i någon offentlig källa. Därför står ej belagt i tabellen i stället för en gissning. Mälarvarvet kallar sig Stockholms äldsta varv men uppger inget grundningsår.

Vad räknas som ett varv

Två svenska källor räknar varv och de kommer fram till helt olika siffror. Sjöhistoriska museets sammanställning bär rubriken Varvsförteckning över större svenska varv och listar tjugoen namn, medan museernas gemensamma databas KulturNav har ett dataset med 265 poster.

Skillnaden ligger i ordet större. Ungefär vart trettonde registrerat svenskt varv kommer med i den korta listan. Vilket kriterium som använts framgår inte av dokumentet. Förteckningen saknar helt ingress och går direkt från rubriken till första posten, Arendalsvarvet.

Namnet räcker inte heller som ledtråd. Kockums Jernverk i Kallinge bär ett av landets mest kända varvsnamn utan att någonsin ha byggt ett fartyg. Bruket i Blekinge grundades av samma man som varvet i Malmö men var ett eget bolag med egen tillverkning.

De tjugoen varven i förteckningen är Arendalsvarvet, Bergsunds Mekaniska Verkstad, Cityvarvet, Ekensbergs varv, Eriksberg Mekaniska verkstad, Falkenbergs varv, Finnboda varv, Götaverken med Cityvarvet, Helsingborgs varv, Kalmar varv, Kockums Mekaniska Verkstad, Lindholmens varv, Lödöse varv, Motala Verkstad, Oskarshamns Mekaniska verkstad, Sölvesborgs varv, Uddevallavarvet, Åsiverken, Öresundsvarvet, Örlogsvarvet i Karlskrona och Örlogsvarvet i Stockholm.

• Ett varv byggde fler broar än fartygBergsunds Mekaniska Verkstad levererade över 160 ångfartyg mellan 1769 och 1929 men också omkring 200 järnvägsbroar, konstruerade av skeppsbyggmästaren Carl August Lindvall.
• Göteborgs sista varv köptes för 12 000 kronorVilhelm Gotenius köpte 1949 Carl H. Mobergs båtvarv från 1925. Gotenius Varv reparerar idag över hundra fartyg om året med ett tjugotal anställda.
• Ett storvarv började med badmintonracketarÅsiverken i Åmål bildades 1944 när fyra personer köpte loss Svensk Gummiindustri. Företaget gjorde väskor och bordtennisracketar innan det byggde omkring 140 fartyg.
• Motala Verkstad blev världens största diskbänksexportörVarvet som byggde omkring 400 fartyg, 800 broar och 1 300 lok var på 1970-talet störst i världen på export av diskbänkar.
• Beckholmen reparerade 168 fartyg på fem årDe två första torrdockorna, ritade av Nils Ericson, stod klara 1850. Redan 1855 hade 168 ång- och segelfartyg reparerats där.
• Ett nytt svenskt varv invigdes 2024Shipyard Landskrona öppnade den 5 december 2024 på Varvsudden med femton anställda. Platsen är samma mark där Öresundsvarvet låg till 1982.
• Örlogsvarvet i Karlskrona står på Unescos världsarvslistaVarvet grundades 1680 och örlogsstaden Karlskrona fördes upp på listan 1998. På 1690-talet byggdes här ett 300 meter långt repslageri.
• Ett varvsbygge kapades av piraterLödöse varv byggde lastfartyget Faina, som kapades utanför Somalias kust 2008 med en last av stridsvagnar ombord.

Vanliga frågor

Källor

• Sjöhistoriska museet, varvsförteckningen: de tjugoen varven, rubriktexten och att ingen kriterietext finns
• KulturNav, datasetet Verft: de 265 posterna i museernas gemensamma varvsdatabas
• Sjöingörssällskapet, historik över svenska varv: oberoende återgivning av förteckningens tjugoen varv
• Göteborgs hembygdsförbund, Göteborgs varvshistoria: de tidiga göteborgsvarven och grundningsåren 1844 och 1853
• Varvshistoriska föreningen i Göteborg: Keillers 1841, Lindholmen 1845, Eriksberg 1853, Lundby 1887
• Skärgårdsbåtar om Kalmar Varv: konkursen 23 oktober 1980 och Kalmar Fartygsreparationer 1981 till 1987
• Stockholms Hamnar om Bergsund: de 160 ångfartygen och de 200 järnvägsbroarna
• Beckholmens dockförening, kronologi: dockorna 1848 till 1850 och de 168 fartygen till 1855
• Sjöfartstidningen om Oresund DryDocks: de omkring 90 anställda och dockornas mått
• Sjöfartstidningen om Oskarshamns varv: nedläggningen hösten 2023 och skrotningen av dockan från 3 maj 2024
• Arbetet om Cityvarvet: nedläggningsbeslutet 24 april 2014 och de 60 jobben
• News Øresund om Saabs nya varv: invigningen av Shipyard Landskrona 5 december 2024
• Saab om förvärvet av Dockstavarvet: förvärvet av Dockstavarvet och Muskövarvet 29 december 2017
• Uddevalla Industrihistoriska förening: Uddevallavarvet 1946 till 1986 och beslutet i december 1984
• Motala Verkstads historik: de 400 fartygen, 800 broarna och diskbänksexporten
• Fiske.zaramis om Åsiverken: gummiindustrin, badmintonklubborna och de omkring 140 fartygen
• Fiskebåtar.zaramis om Gotenius varv: köpet för 12 000 kronor 1949 och verksamheten idag