Kockums ubåtar

Kockums levererade sin första ubåt 1914 och sin sista 1997. Däremellan ligger ett femtiotal nybyggen, ett par tekniska genombrott som fick internationell spridning och en exportverksamhet som lever vidare. Den här sidan följer utvecklingen med belagda uppgifter och skiljer ut de påståenden som cirkulerar utan källa.

• 1914Svärdfisken, varvets första ubåt
• ett femtiotalnybyggen plus fem ombyggnader
• 1988världens första operativa ubåt med stirlingdrift
• 2038sista leveransen i den polska ordern

Från Svärdfisken till Halland

Svärdfisken och Tumlaren levererades 1914 efter italiensk Fiat-Laurenti-licens och var de första svenska ubåtarna med dubbelskrov, där ballasttankarna låg mellan inner- och ytterskrov. Den sista båten med Kockums byggnadsnummer var Halland 1997, nummer 608 i serien. Ubåtarna överlevde handelsfartygen med tio år.

Ett tidigt genombrott kom under andra världskriget. Kustubåtarna av typ U1, levererade mellan 1942 och 1944, var de första svenska ubåtarna med helsvetsat tryckskrov och dieselelektrisk drift i stället för direktkoppling mellan diesel och propelleraxel. Projekteringen hade börjat 1935. En särskild provtank byggdes för att testa svetsade tryckskrovssektioner.

Svetsningen gav lättare båtar. En U1-båt vägde 367 ton mot Sjölejonets 580, trots att båda var ubåtar av samma generation. Efter kriget analyserades den tyska ubåten U 3503 och alla svenska båtar utom Delfinentypen försågs med snorkel. Marina ingenjörsföreningen konstaterar att ombyggnaden av befintliga ubåtar höjde stridsvärdet snabbare och billigare än nybyggnad.

Vad som gör en ubåt tyst

Hajen III konstruerades från början med snorkel, vilket gjorde det möjligt att köra dieslarna i uläge. Med Draken II 1960 kom nästa steg: en stor långsamtgående propeller som reducerade de typiska kavitationsljuden, ett strömlinjeformat akterskepp och trådstyrd torped med revolvermagasin.

Sjöormen 1967 bröt mot allt tidigare. Skrovet var 50,5 meter långt och 6,1 meter brett, mot Drakens 69,3 gånger 5,1. Båten blev nitton meter kortare och betydligt tjockare. Samtidigt steg deplacementet från 770 till 1 130 ton. Saab beskriver X-rodret som något som närmast revolutionerade manöverförmågan i undervattensläge.

Näcken 1978 tog steget till datorstyrning. Systemet NIBS knöt ihop strids-, vapen- och fartygsfunktioner i ett centralt system som kunde följa upp till tio mål samtidigt, sköta djup- och kursstyrning, batterihantering och magnetminskompensering. Målet var uttalat: att minska besättningen från 30 till 35 man ned till 20 till 22. Näcken gick till sjöss med nitton man.

Ett påstående bör hanteras försiktigt. Att svenska ubåtar skulle vara byggda i amagnetiskt stål förekommer ofta men går inte att belägga hos vare sig Saab, FMV eller facklitteraturen. Det som är belagt är att magnetminskompenseringen sköttes automatiskt av Näckens dator och att maskinerierna i Gotlandsklassen är elastiskt upphängda i ljudisolerade moduler.

Stirlingmotorn

Patenten kom till Kockums via Malmfonden 1968. United Stirling blev en egen avdelning inom bolaget inriktad på ubåtsmotorer. Först 1987 började man undersöka patenten för ubåtsbruk på allvar, nästan tjugo år senare. Den första civila installationen skedde i den franska forskningsfarkosten Saga i mitten av 1980-talet.

Genombrottet kom 1988. HMS Näcken kapades på mitten vid halvtidsmodifieringen och en åtta meter lång, färdigutrustad sektion med två stirlingmotorer svetsades in mellan halvorna. Varvshistoriska föreningen i Karlskrona kallar resultatet världens första operativa konventionella ubåt med luftoberoende drift. Uthålligheten i uläge gick från dygn till upp till fyra veckor.

Tekniken bygger på en sluten cykel med helium som arbetsmedium. Värmekällan är syre och diesel som brinner med en het stabil låga i ett egenutvecklat förbränningssystem. Syret lagras flytande i kryogena tankar och förångas innan det matas till motorn. Eftersom förbränningstrycket överstiger sjövattentrycket kan avgaserna släppas ut utan kompressor.

Utan luftens kväve blir lågan för het. Kockums löste det med ett ejektorsystem där syrgasmunstycken i en venturi skapar en lågtryckszon som suger tillbaka avgaser och blandar dem med syre och bränsle. Varje motor av typen V4-275R ger upp till 75 kilowatt. Gotlandsklassen har två.

Gotlandsklassen och åren i USA

Tre båtar sjösattes 1995 och togs i tjänst 1996 och 1997. De var de första ubåtarna i världen som byggdes med stirlingdrift från början i stället för att få den insatt efteråt. Ursprungsmåtten var omkring 60,4 gånger 6,1 meter med 1 240 ton i ytläge och 28 mans besättning. Efter halvtidsmodifieringen är båtarna två meter längre och 1 580 ton, med nära tvåhundra system utbytta och över tjugo kärnsystem gemensamma med A26.

Den 21 mars 2005 undertecknades ett avtal mellan amerikanska och svenska marinen om att HMS Gotland skulle stå till förfogande för amerikansk ubåtsjaktträning. Båten förblev svenskflaggad, svenskbemannad och under svenskt befäl med amerikansk personal ombord som observatörer. Hon baserades i San Diego under Submarine Squadron 11 och kom hem till Hårsfjärden den 26 augusti 2007.

Första året kördes 3 000 till 4 000 timmar med dubbla besättningar, mot normalt omkring 2 000 timmar hemma. Ny Teknik rapporterade att svenskarna vid minst ett tillfälle lyckades ta bilder på ett amerikanskt hangarfartyg på nära håll från undervattensläge, utan att bli upptäckta. Tidningen namnger inte fartyget.

Ubåten på grund vid Karlskrona

Den sovjetiska ubåten S-363, i Sverige kallad U 137, gick på grund vid Torumskär i Gåsefjärden på kvällen den 27 oktober 1981, omkring en mil sydost om Karlskrona och inne i militärt skyddsområde. En fiskare från Sturkö upptäckte henne morgonen därpå. Besättningen hade försökt köra loss sig med dieslarna på hög fart utan att lyckas.

Hon låg kvar i ungefär tio dygn. Mätningar gjordes från en hytt ombord på kustbevakningsfartyget TV 103, som låg förtöjt intill. Försvarets forskningsanstalt konstaterade uran-238 och att ubåten sannolikt var bestyckad med kärnvapen. Statsminister Thorbjörn Fälldin kallade händelsen den värsta kränkningen av svenskt territorium sedan andra världskriget. Den 6 november bogserades hon ut till internationellt vatten och överlämnades.

Om intrånget var avsiktligt råder fortfarande delade meningar. Ubåtskommissionen 1995 enades enhälligt om att det inte kunde ha varit något annat än avsiktligt, medan Rolf Ekéus utredning 2001 menade att ett oavsiktligt intrång inte kunde uteslutas. Den senare landade i färre än tio konstaterade ubåtskränkningar under åren 1980 till 2000, trots tusentals rapporter.

Exporten

Fyra båtar av Sjöormenklassen togs i tjänst i Singapore som Challenger-klass efter försäljningen 1997. De tropikanpassades med luftkonditionering, påväxtskydd och korrosionsbeständiga rörsystem. Två båtar ur Västergötlandsklassen byggdes senare om till Singapores Archer-klass. De togs i tjänst 2011 och 2013.

Collins-klassen byggdes inte i Malmö. Kockums konstruerade klassen efter typ 471 och var delägare i Australian Submarine Corporation, men de sex båtarna byggdes i Australien mellan 1990 och 2003. Den australiska staten förstatligade bolaget i april 2000 och Kockums aktier tvångsköptes.

Vad som finns kvar att se

Fyra svenska ubåtar går att gå in i. HMS Hajen från 1904 var Sveriges allra första ubåt. Hon står tillsammans med HMS Neptun från 1980 i ubåtshallen vid Marinmuseum i Karlskrona. Neptun är museifartyg sedan sommaren 2013. Hon deltog aktivt i kalla krigets ubåtsjakter.

HMS Nordkaparen ur Drakenklassen ligger vid Maritiman i Göteborg med den permanenta utställningen Livet under ytan, öppnad 2014. Kustubåten U3 finns på Teknikens och sjöfartens hus i Malmö, dit hon kom den 28 maj 1969. Sedan år 2000 guidar Ubåtsklubben U3:s veteranbesättning besökare två dagar i veckan.

U3 illustrerar tekniken hon själv var först med, eftersom hon måste delas i tre sektioner och svetsas ihop igen för att komma in på museet. Det helsvetsade tryckskrovet som gjorde henne möjlig gjorde henne också flyttbar.

• Näcken kapades på mitten för att få stirlingdriftEn åtta meter lång, färdigutrustad sektion svetsades in mellan halvorna 1988.
• Uthålligheten gick från dygn till veckorEfter ombyggnaden kunde Näcken ligga under ytan i upp till fyra veckor i sträck.
• Motorn brinner på flytande syreFörbränningstrycket överstiger sjövattentrycket, så avgaserna kan släppas ut utan kompressor.
• Patenten låg på hyllan i tjugo årKockums fick stirlingpatenten via Malmfonden 1968 men började undersöka dem för ubåtsbruk först 1987.
• Sjöormen blev nitton meter kortare än DrakenSkrovformen bytte riktning helt 1967. Deplacementet steg samtidigt från 770 till 1 130 ton.
• Näckens dator kunde följa tio mål samtidigtFöregångarens eldledning klarade ett. Automationen tog besättningen från drygt trettio man till nitton.
• Ubåten U3 fick delas i tre delarSå kom hon in på museet i Malmö 1969. Därefter svetsades hon ihop igen.
• Svenskt stirlingmaskineri finns i japanska ubåtarTekniken exporterades på licens och sitter i Sōryū-klassen.

Vanliga frågor

Källor

• Saab om svensk ubåtsteknik från Svärdfisken: snorkeln, X-rodret och de helsvetsade skroven
• Marina ingenjörsföreningen om kustubåtarna: det helsvetsade tryckskrovet, dieselelektrisk drift och vikten
• Varvshistoriska föreningen i Karlskrona om Näckenklassen: den insvetsade sektionen 1988 och måtten efter ombyggnaden
• Teknikhistoria om stirlingmotorn i svenska ubåtar: Malmfonden 1968, året 1987 och de fyra veckorna
• Varvshistoriska föreningen i Malmö om stirlingmotorn: det flytande syret och ejektorsystemet
• Naval Technology om Gotlandsklassen: mått, besättning, beväpning och motoreffekt
• KTH via DiVA om ubåtsautomationen NIBS: de tio målen och målet att minska besättningen
• US Navy News Service om avtalet 2005: avtalsdatum, flaggan, befälet och basen i San Diego
• Ny Teknik om Gotlands hemkomst 2007: antalet gångtimmar och episoden med hangarfartyget
• Kustbevakningen om mätningarna vid U 137: TV 103, uran-238 och vädret vid bärgningen
• NTI om Singapores ubåtar: Challenger- och Archer-klassernas ursprung och årtal
• ASC om Collins-klassen: konstruktionen efter typ 471, mått och besättning
• Malmö stad om ubåten U3 på museet: de tre sektionerna och guidningen sedan 2000