Hoppa till innehållet
VarvshistoriaSvenska varv, fartyg och människor

Oberoende kunskapssajt

Karlskronavarvet

Varvet som byggde flottans skepp under Karl XI bygger ubåtar än idag. Det är den enda svenska varvsanläggningen som aldrig avvecklades.

Närbild av en granitmur i en gammal torrdocka med järnring och stilla vatten

Karlskronavarvet har levererat fartyg i över tre sekler. Det första var skeppet Blekinge 1682, det senaste bygget är ubåten HMS Blekinge som kölsträcktes 2022. Mellan dessa ligger Chapmans linjeskepp, kanonbåten Disa, Spicabåtarna, Visbykorvetterna i kolfiber och en polsk exportorder på 47 miljarder kronor. Sedan 1998 är detta Sveriges enda kvarvarande nybyggnadsvarv för örlogsfartyg.

  • 1682skeppet Blekinge, varvets första nybygge
  • över 400fartyg levererade 1682 till 2007
  • 1724Polhemsdockan invigd, fortfarande i drift
  • 1998världsarv på Unescos lista

Staden byggdes runt varvet

Roskildefreden 1658 gav Sverige Skåne, Halland och Blekinge. Skånska kriget 1675 till 1679 visade sedan vad det saknades: Stockholms hamn frös på vintern och flottan hann inte söderut i tid. Vid slaget vid Öland sjönk regalskeppet Kronan med över 800 man ombord.

Karl XI steg iland på Trossö i november 1679. Ön hade en smal och djup inseglingsled som gick att försvara, en stor skyddad hamnbassäng och isfria vatten längre in på vintern än Stockholm. Stadsprivilegierna utfärdades den 10 augusti 1680 och stadsplanen ritades 1683 av Erik Dahlbergh, Hans Wachtmeister och Carl Magnus Stuart.

Staten tvångsförflyttade omkring 4 000 personer för att befolka den nya staden, bland dem 3 000 finnar och ett stort antal yrkesarbetare. Ett provisoriskt varv anlades först på ön Vämö i början av 1680-talet och flyttades sedan till Trossö. År 1692 arbetade 457 hantverkare på varvet. Endast tolv av dem var födda i Blekinge.

Årtalen för själva varvsanläggningen skiljer sig mellan källorna. KulturNav anger 1680, Länsstyrelsen i Blekinge skriver att varvet etablerades 1684 när verksamheten flyttades från Vämö. DigitaltMuseum skriver i slutet av 1680-talet. Alla tre kan stämma beroende på om man räknar beslutet, provisoriet eller den färdiga anläggningen på Trossö.

Polhemsdockan

Karl XII gav uppdraget 1716 och bygget startade i januari 1717. Över 4 000 kubikmeter berg sprängdes bort under åren fram till 1721, tidvis av mer än 600 man. Dockan invigdes den 9 september 1724.

Torrdockan sprängd ur berget

Genomskärning. Dockan är 65 meter lång och 5 meter djup och stängs med en port mot havet.

65 meter5 mHavsytanDockportBerg
65 meter5 mHavsytanDockportBerg

Höjdskalan i figuren är överdriven för läsbarhetens skull. Dockan mäter 65 gånger 15 gånger 5 meter och är den enda anläggningen från tidigt 1700-tal som fortfarande är i drift på det gamla varvet.

Konstruktionen löste ett problem som inte fanns i västra Europa. Dockor i Nederländerna och England tömdes med hjälp av tidvattnet, men Östersjön saknar ebb och flod. Polhemsdockan blev därför den första europeiska docka som inte utnyttjade tidvattnet för tömningen. En ångmaskin installerades 1848 och elektriska pumpar togs i bruk från 1944.

Femfingerdockan tillkom senare. Daniel Thunberg och Johan Fellers lade fram förslaget 1771, Gustav III lade grundstenen den 1 oktober 1775 och arbetet avslutades först 1856. Fem dockor utgår från två inre svajningsrum likt fingrarna på en hand. Länsstyrelsen daterar bygget till 1754 till 1856 och Visit Karlskrona till 1758 till 1856, vilket sannolikt speglar olika startpunkter för beslut och projektering.

Chapman och de fyrtiofem dagarna

Fredric Henric af Chapman blev chef för örlogsvarvet 1782 vid sextio års ålder och utnämndes till viceamiral. Tillsammans med generalamiralen af Trolle drev han ett nybyggnadsprogram på kungens direktiv som saknar motsvarighet i svensk varvshistoria.

Tio linjeskepp och tio fregatter levererades mellan 1782 och 1785. Fartygen byggdes parvis på parallella stapelbäddar med prefabricerade delar, påbörjades samtidigt och sjösattes samtidigt. Tiden på stapelbädden trimmades ned till som mest 45 dagar. Bellona och Kronprins Gustaf Adolf påbörjades i juli 1782 och låg i vattnet efter fyra månader.

Linjeskeppen var tvådäckade sextiokanonskepp byggda efter prototypen Wasa från 1778, med lågt djupgående anpassat för Östersjöns grunda vatten. Fregatterna fick namn efter gudinnor: Bellona, Minerva, Venus, Diana, Fröja, Thetis, Camilla, Galathea, Eurydice och Zemire. Virket hann inte torka ordentligt, vilket brukar anses förkorta ett träfartygs liv. Ändå tjänade linjeskeppet Äran i nittio år.

Från örlogsvarv till aktiebolag

Riksdagen beslutade den 16 december 1960 att marinverkstäderna i Karlskrona skulle omorganiseras. Den 1 juli 1961 bildades Karlskronavarvet AB och den militära myndigheten blev ett civilt bolag. Därefter följde sex ägarbyten på drygt femtio år.

År Steg ~Vad som hände
1680 till 1961 Örlogsvarvet Statlig militär myndighet under flottan
1961 Karlskronavarvet AB Civilt aktiebolag från 1 juli
1970 Statsföretagsgruppen Varvet inordnas i den statliga koncernen
1977 Svenska Varv AB Gick in utan att självt vara i akut kris
1989 Kockums AB Köpt främst för plastteknologin
1999 HDW, Tyskland Tyskt ägarskap i sex år
2005 ThyssenKrupp Köper HDW med Kockums
2014 Saab Affären klar 22 juli

En uppgift som cirkulerar bör hanteras försiktigt. Företagshistoria skriver att Kockums blev del av koncernen 1999, men det är sannolikt en sammanblandning med HDW-köpet samma år. KulturNav och engelskspråkiga Wikipedia anger 1989 för Kockums övertagande av Karlskronavarvet. Köpeskillingen 340 miljoner kronor för Saabaffären 2014 har bara en källa och Saab själv anger inget belopp.

Ubåtar och smygteknik

Karlskrona byggde fyra av de nio kustubåtarna U1 till U9 under åren 1941 till 1944, närmare bestämt U2, U3, U8 och U9. Kockums byggde de övriga fem. Det var de första svenska ubåtarna med helsvetsat tryckskrov och helsvensk konstruktion. Av Sjöormenklassen levererades två av fem här, Sjöbjörnen och Sjöhästen, båda sjösatta 1968.

Näckenklassens tre båtar byggdes i sektioner på både Karlskronavarvet och Kockums och fogades samman i Malmö. Näcken förlängdes 1988 med en åtta meter lång sektion med luftoberoende stirlingmaskineri, en teknik som sedan blev svensk exportvara. Västergötlandsklassens fyra båtar följde 1983 till 1988.

Försöksfartyget HMS Smyge sjösattes den 19 mars 1991 och testade signaturanpassning med två robotar dolda bakom radaroptimerade luckor. Erfarenheterna ledde till projektet Ytstridsfartyg 2000, som i sin tur blev Visbyklassen. Fem korvetter byggdes. En sjätte, HMS Uddevalla, avbeställdes av budgetskäl.

Skroven är sandwichkonstruktioner av kolfiberarmerat plastlaminat med kärna av divinylcell, en teknik som utvecklades av FMV, Karlskronavarvet och KTH tillsammans. Fartygen mäter 72 meter, väger 650 ton och gör över 35 knop på fyra gasturbiner. Först 2012, med version 5, var de fullt utrustade med samtliga avsedda vapensystem. Företagshistoria anger sex fartyg och årtalet 1999, vilket motsägs av både FMV och SoldF.

A26 och den polska ordern

Ubåtsprojektet A26 har blivit betydligt dyrare och senare än planerat. Den ursprungliga beställningen kom i juni 2015 och omfattade två båtar för 8,6 miljarder kronor med leverans 2022 till 2024. Ett reviderat kontrakt 2021 flyttade leveransen till 2027 och 2028 och höjde summan till 14 miljarder. Det gällande kontraktet från den 13 oktober 2025 landar på omkring 25 miljarder med fast takpris och leverans 2031 och 2033.

HMS Blekinge kölsträcktes den 30 juni 2022 och byggs i fem huvudsektioner. Båtarna mäter 66,1 gånger 6,75 meter och väger 1 925 ton i ytläge. Det som skiljer dem från tidigare svenska ubåtar mest är portalen som kallas Flexible Payload Lock, en torpedtub med 1,5 meters diameter för utslussning av dykare och obemannade farkoster. Konstruktionen sker i Malmö och byggnationen i Karlskrona.

Polen valde Saabs A26 den 26 november 2025 i sitt Orkaprogram, före tKMS, Fincantieri, Naval Group, Navantia och Hanwha Ocean. Kontraktet undertecknades den 29 juni 2026 och omfattar tre ubåtar plus vapen-, utbildnings- och supportpaket till ett ordervärde på omkring 47 miljarder kronor. Slutleveranserna sker under 2038. Var de polska båtarna byggs framgår inte av Saabs pressmeddelande, som bara nämner att underhålls- och översynskapacitet ska byggas upp i Polen. Svenska medier pekar på Karlskrona som huvudvarv med sektionsbygge i Landskrona. Som interimslösning leasar Sverige ut HMS Södermanland. Polsk besättningsutbildning på arton månader startar i Karlskrona efter sommaren 2026.

Världsarvet och vad som går att se

Örlogsstaden Karlskrona skrevs in på Unescos världsarvslista i december 1998 som objekt nummer 560, enligt kriterierna två och fyra. Motiveringen lyfter fram att staden är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en europeiskt planerad örlogsstad. Flottbasen beskrivs som den bäst bevarade och mest kompletta som finns kvar i Europa. Objektet omfattar 320 hektar med en buffertzon på 1 105 hektar.

Anläggning ~Byggd Vad som gör den särskild
Polhemsdockan 1717 till 1724 65 gånger 15 gånger 5 meter. Första europeiska docka utan tidvattentömning. Ännu i drift
Repslagarbanan 1692 till 1693 300 meter och Sveriges längsta träbyggnad. Repslagning återupptogs 2006
Wasaskjulet 1763 Byggt för fartyg med upp till 70 kanoner. Linjeskeppet Wasa byggdes här 1778
Femfingerdockan 1775 till 1856 Fem dockor ut åt två inre svajningsrum likt fingrarna på en hand
Inventariekammare I 1780-talet Tjugo identiska portar med olika funktioner
Gamla mastkranen 1803 till 1806 42 meter hög. Krävde 96 man vid de tyngsta lyften. Byggnadsminne 1969

Det mesta av varvsområdet är militärt skyddsobjekt med tillträdesförbud, i vissa fall också avbildningsförbud. Gamla mastkranen visas endast vid guidad visning. Karlskrona kommun har publicerat en notis om tillfälligt stopp för guidade turer i örlogshamnen, men kommunens webbplats blockerar automatisk hämtning, så vi har inte kunnat kontrollera vilken period den gäller. Kontrollera aktuella visningar direkt hos arrangören.

Marinmuseum på Stumholmen är öppet för alla. Museet går tillbaka på Modellkammaren från 1752, då Adolf Fredrik beslöt att alla modeller byggda vid varvet skulle bevaras. Samlingen växte kraftigt efter 1783 när Chapman inrättade en egen modellverkstad med sex modellbyggare. År 1834 fanns omkring 400 modeller. Nuvarande byggnad invigdes 1997 på en 145 meter lång pir.

Ubåtshallen öppnade på nationaldagen 2014 och rymmer HMS Neptun från 1980 och HMS Hajen från 1904. Neptun är nära 50 meter lång, väger omkring 1 000 ton och är Sveriges största inbyggda museiföremål sedan Vasa i Stockholm. Vraktunneln leder besökaren ned till Östersjöns botten och ett autentiskt vrak.

Vraket kallas ofta örlogsskeppet Prins Carl utan förbehåll. Den arkeologiska rapporten från 2020 är mer försiktig och skriver att identifieringen är sannolik men inte definitivt fastställd. Rapporten anger också andra siffror än museets skyltar: 86 kanoner ursprungligen och upp till 520 man, mot 68 kanoner och omkring 600 man. Skeppet byggdes 1684 i Kalmar av Gunnar Roth och hette först Wenden.

  • Ett linjeskepp kunde lämna stapelbädden efter 45 dagarChapman byggde fartygen parvis med prefabricerade delar. Bellona och Kronprins Gustaf Adolf påbörjades i juli 1782 och låg i vattnet efter fyra månader.
  • Av 457 hantverkare 1692 var bara tolv födda i BlekingeResten rekryterades från andra delar av riket. Staten tvångsförflyttade omkring 4 000 personer till den nya staden.
  • Örlogsvarvet byggde fritidsbåtarKarlskronaviggen gick i serieproduktion från 1965. Omkring 300 byggdes här innan konceptet såldes till Albin Marin. Totalt tillverkades runt 1 350.
  • Det sista civila handelsfartyget från ett svenskt varv kom härifrånBiltransportfartyget Baltic Bright på 9 708 bruttoton levererades 1996.
  • Mastkranen krävde 96 manTvå vinschar med tolv bommar vardera på andra och tredje våningen. Idag används byggnaden som mötesrum.
  • Samlingen är 245 år äldre än museetModellkammaren grundades 1752, museibyggnaden invigdes 1997. Bland föremålen finns en väderkvarnsvagn från 1700-talet vars syfte fortfarande är okänt.
  • Namnet lever kvar juridisktSaab Kockums AB har Karlskronavarvet registrerat som särskilt företagsnamn för verksamheten i staden.

Om sajten. Varvshistoria.se är en fristående kunskapssajt om svensk varvsindustri. Sajten drivs inte av och har ingen koppling till Saab, Saab Kockums AB, Försvarets materielverk, Marinmuseum eller Karlskrona kommun.

Besöksinformation finns hos Marinmuseum och hos Varvshistoriska föreningen i Karlskrona.

Där källorna säger olika saker står båda uppgifterna utskrivna i texten. Uppgifter som bara går att spåra till en enda svag källa utelämnas eller märks ut.

Vanliga frågor

När grundades Karlskronavarvet?

Karl XI steg iland på Trossö i november 1679 och stadsprivilegierna utfärdades den 10 augusti 1680. Själva varvsanläggningen växte fram 1682 till 1684 efter ett provisorium på ön Vämö. Källorna anger därför årtal från 1680 till slutet av 1680-talet beroende på vad som räknas.

Vilket var varvets första fartyg?

Skeppet Blekinge, sjösatt 1682.

Hur många fartyg har byggts i Karlskrona?

Över 400 fartyg under tre århundraden. Varvshistoriska föreningens förteckning omfattar leveranser från 1682 till 2007.

Är Polhemsdockan fortfarande i bruk?

Ja. Den invigdes den 9 september 1724 och är den enda anläggningen från tidigt 1700-tal som fortfarande är i drift på det gamla varvet.

Vad byggde Chapman i Karlskrona?

Tio linjeskepp och tio fregatter mellan 1782 och 1785. Fartygen byggdes parvis på parallella stapelbäddar och tiden på stapelbädden kortades till som mest 45 dagar.

Byggs det fortfarande ubåtar i Karlskrona?

Ja. Två ubåtar av typ A26 är under byggnad för svenska marinen med leverans 2031 och 2033. Ytterligare tre ska byggas åt Polen enligt kontraktet från den 29 juni 2026. Saabs pressmeddelande anger ingen byggort för de polska båtarna, men svenska medier pekar på Karlskrona som huvudvarv med sektionsbygge i Landskrona.

Vad kostar den polska ubåtsordern?

Saab anger omkring 47 miljarder kronor för tre ubåtar med vapen-, utbildnings- och supportpaket. SVT skriver nästan 50 miljarder och internationella medier anger 4,8 miljarder dollar. Slutleveranserna sker under 2038.

Hur många Visbykorvetter byggdes?

Fem, levererade mellan 2009 och 2013. En sjätte, HMS Uddevalla, avbeställdes av budgetskäl.

Vad ingår i världsarvet?

Rutnätsstaden på Trossö, örlogsvarvet och hamnanläggningarna, fem inre befästningar, två yttre samt Skärva herrgård och Lyckeby kronokvarn. Objektet omfattar 320 hektar.

Går det att besöka varvet?

Stora delar av området är militärt skyddsobjekt med tillträdesförbud. Marinmuseum på Stumholmen är öppet för alla och gamla mastkranen visas endast vid guidad visning. Kontrollera aktuella visningar hos arrangören.

Hur många arbetar på varvet idag?

Ingen namngiven källa anger en aktuell siffra enbart för Karlskrona. Saab Kockums AB hade 1 847 anställda totalt 2025 över alla orter. Varvets egen topp var omkring 2 000 personer 1958.

Källor

Läs vidare om Kockums i Malmö, om Götaverken och om svensk varvshistoria i stort.

Publicerad Uppdaterad