Hoppa till innehållet
VarvshistoriaSvenska varv, fartyg och människor

Oberoende kunskapssajt

Kockums Jernverk i Kallinge

Bruket i Blekinge är tjugo år äldre än varvet i Malmö. De delade grundare men inte verksamhet. Plåten från Kallinge gick inte till fartygsskrov.

Närbild av en gjuten järnyta med sandgjuten struktur och rost i gropar

Kockums Jernverk i Kallinge har rötter i Örmo bruk, som fick privilegier för järnframställning 1742. Frans Henrik Kockum köpte anläggningen 1846 och etablerade sig i Kallinge 1849. Gjuteriet drevs fram till 1991 och på samma adress arbetar idag Kockums Maskin AB. Namnet leder ständigt tankarna till varvet i Malmö, men kopplingen är personen som grundade dem, inget annat.

  • 1742Örmo bruk får privilegier för järnframställning
  • 1849F.H. Kockum etablerar sig i Kallinge
  • omkring 2 000anställda i Kallinge och Ronneby på 1950-talet
  • 1991gjuteriet avvecklas efter 142 år

Två Kockums som aldrig var samma företag

Frans Henrik Kockum grundade båda verksamheterna. Där slutar likheten. Jernverket i Kallinge kom först och varvet i Malmö byggdes upp ett par decennier senare, av samma man men som en helt annan rörelse.

Tomten till varvet köptes den 21 november 1870. Den mätte 1 212 kvadratmeter och kostade 3 437 kronor och 50 öre. Det första nybygget, lastångaren Tage Sylvan på 700 ton dödvikt, sjösattes den 31 juli 1873. Kallinge hade då varit i drift i tjugofyra år.

Kallinge och Malmö sida vid sida

Två verksamheter, en grundare. Efter 1876 är de skilda bolag med varsin styrelse.

Kallinge: jernverket från 1849Malmö: varvet från 18731876 blir de två skilda bolagÖrmo 1742175018001850190019502000
Kallinge 1849Malmö 18731876: skilda bolag1742180019002000

Rött visar den ursprungliga verksamheten, blått vad som drivs på platsen idag. Kallinge har en obruten industriell verksamhet sedan 1849, medan varvet i Malmö upphörde med civil produktion 1987.

Frans Henrik Kockum dog den 12 februari 1875. Samma år bildades Kockums Jernverks AB, som från den 1 januari 1876 övertog rörelserna. Bland dem fanns det som i handlingarna kallas Kallinge stångjärns-, plåt- och spikmanufakturverk i Ronneby socken i Blekinge. Varvet i Malmö hade bolagiserats redan 1866 som Kockums Mekaniska Verkstads AB och gick sin egen väg.

Vad Kallinge tillverkade

Jubileumsboken från 1934 listar sortimentet. Svartplåt, galvaniserad plåt, pressplåt för lätt och tung pressning, blankvalsad karosseriplåt, dynamo- och transformatorplåt, stålplåt för spadar samt legerad plåt. Allt baserat på stål från de egna stålverken.

Svensk industrikalender bekräftar bilden tretton år senare. År 1947 anges martingöt, elektrostålgöt, stålgjutgods, svart och galvaniserad järnplåt, dynamoplåt och transformatorplåt. Kunderna fanns i verkstadsindustrin, elektroindustrin och fordonsindustrin.

Om plåten och varvet. Kallinge tillverkade tunnplåt för verkstads-, elektro- och karosseriindustrin. Någon koppling till varvet i Malmö utöver den gemensamma grundaren finns inte belagd. Varvshistoriska föreningen i Malmö nämner varken Kallinge eller leveranser därifrån. Företagsboken från 1934 nämner inte fartyg. Det är inte samma sak som att leveranser aldrig förekommit, men ingen källa visar att de gjorde det.

Från Örmo till Kallinge

  • 1742Örmo bruk får privilegier för järnframställning
  • 1846Frans Henrik Kockum köper anläggningen
  • 1849Verksamheten etableras i Kallinge, där företaget ligger än
  • 12 februari 1875F.H. Kockum avlider och Kockums Jernverks AB bildas
  • 1 januari 1876Bolaget övertar rörelserna, däribland Kallinge
  • 1888Modelladan flyttas fysiskt från Örmo bruk i Konga till Kallinge
  • 1934Omkring 600 anställda enligt företagets jubileumsbok
  • 1947Omkring 1 700 industriarbetare och ett produktionsvärde på 19 miljoner kronor
  • 1971Emalj- och spistillverkningen upphör när plasten tar över
  • 1991Gjuteriet avvecklas. Industriområdet övergår till Ronneby kommun
  • 1993Ledningen köper bolaget av amerikanska Intermet
  • 2000Danska Vald. Birn A/S förvärvar Kockums Maskin

Två årtal blandas ofta ihop. År 1971 upphörde emalj- och spistillverkningen därför att plasten tog över hushållsprodukterna. Gjuteriet fortsatte tjugo år till och lades ned först 1991. Varför just då framgår inte av någon källa som gick att nå, så här står ingen orsak utskriven.

Industriområdet i Kallinge övergick till Ronneby kommun och förvaltas sedan den 1 juli 1991 av det kommunala bolaget ABRI. Verksamheten på platsen upphörde inte. Det var gjuteriet som stängde.

Kockums Maskin idag

På Järnbruksvägen 8 i Kallinge tillverkas maskinbearbetat gjutgods i gjutjärn. Företaget tar hand om hela kedjan från prototyp och modelltillverkning till färdig komponent, med kunder som sträcker sig från små mekaniska verkstäder till globala fordonstillverkare.

Uppgift Värde Källa och reservation
Anställda 61 enligt senaste bokslut, omkring 70 enligt företaget Siffrorna skiljer sig. Använd ett sextiotal till sjuttiotal
Omsättning Omkring 197 miljoner kronor Senast redovisade bokslutssiffra
Omsättning 2023 212 miljoner kronor, en ökning med 16 procent Branschtidningen Gjuteriet
Ägare BIRN Group, danska Vald. Birn A/S Förvärvet skedde våren 2000
Investering mars 2025 10 miljoner kronor i tre fleroperationsmaskiner Drivet av efterfrågan kopplad till fordonselektrifiering

Företaget har därmed en obruten industriell närvaro på samma plats sedan 1849. Få svenska industrier kan visa upp det. Varvet i Malmö, som är det som folk tänker på när namnet Kockums nämns, har haft betydligt fler ägarbyten och en betydligt kortare civil produktionshistoria.

Modelladan och de sextonhundra modellerna

Byggnaden flyttades 1888 från Örmo bruk i Konga socken till Kallinge. Den står på Gråalsvägen 22 som ett tvåvånings trähus med källare och rymmer brukets samling av trämodeller och kärnlådor.

Antalet föremål anges olika beroende på vem som räknar. Visit Blekinge skriver att samlingen omfattar trämodeller och kärnlådor samt omkring 17 300 färdiga gjutjärnsprodukter från Kockums. Ronneby Musei- och Hembygdsförening anger omkring 16 000 objekt i form av trämodeller och kärnlådor, samtliga fotograferade och arkivförda under 2014 och 2015. Siffrorna avser sannolikt olika saker.

Föreningen äger och visar ladan. Visning sker efter överenskommelse och det finns inga fasta öppettider. På Flisevägen finns ett gjuterimuseum och sedan 2015 arbetar Föreningen Kallinge Museum med att dokumentera bruksortens utveckling.

Inget av jernverkets byggnader är byggnadsminne. Ronneby kommun har sju byggnadsminnen: Möllerydsstugan i Hjortsberga, Backagården i Hakarp, Johannishus slott, Tromtö herrgård, Jordö missionshus, Ekholms fotoateljé och Ronneby brunn. Inget av dem är industriellt. Ekholms fotoateljé ligger visserligen i Kallinge men är en fotoateljé.

Varumärket som såldes vidare

Namnet Kockums Jernverk lever på stekpannor och gjutjärnsprodukter i handeln. Rickard Andersson ansökte 2016 om att ta över varumärket och fick det registrerat i Europa, USA, Kina och flera andra marknader. Relanseringen skedde på inredningsmässan Formex i Stockholm den 21 till 24 augusti 2018.

Verksamheten drivs från Anderstorp i Småland. Tillverkningen sker vid ett sextio år gammalt emaljverk i Europa. Varken Kallinge eller Ronneby är inblandade. Andersson åberopar designarvet från bruket och gör inga anspråk på verksamhetskontinuitet. Den som söker på namnet hittar därför i första hand produkter i en webbutik, inte industrihistoria.

  • Jernverket är tjugo år äldre än varvetKallinge etablerades 1849. Varvstomten i Malmö köptes den 21 november 1870 och det första fartyget sjösättes 1873.
  • Plåten från Kallinge var tunnplåtSvartplåt, galvaniserad plåt, karosseriplåt och dynamoplåt. Skrovplåt till fartyg finns inte i något sortiment.
  • Modelladan flyttades hela vägen från KongaByggnaden monterades ned vid Örmo bruk och restes i Kallinge 1888. Den står kvar på Gråalsvägen.
  • Verksamheten på platsen har aldrig upphörtGjuteriet avvecklades 1991, men Kockums Maskin AB tillverkar gjutgods på samma adress än idag.
  • Spisarna slogs ut av plastenEmalj- och spistillverkningen upphörde 1971 när plastprodukter tog över hushållen. Det var tjugo år före gjuteriets nedläggning.
  • Bruket ägdes en tid från USALedningen köpte tillbaka bolaget från amerikanska Intermet 1993. Sedan år 2000 ägs det av danska Vald. Birn A/S.
  • Stekpannorna har ingen koppling till bruketVarumärket köptes 2016 av en enskild företagare och relanserades 2018. Tillverkningen sker vid ett emaljverk i Europa, inte i Blekinge.
  • Ingen brukbyggnad har lagskyddRonneby kommuns sju byggnadsminnen består av herrgårdar, stugor, ett missionshus, en fotoateljé och brunnsmiljön. Inget industriellt finns med.

Om sajten. Varvshistoria.se är en fristående kunskapssajt om svensk varvsindustri. Sajten drivs inte av och har ingen koppling till Kockums Maskin AB, BIRN Group, Ronneby kommun, Ronneby Musei- och Hembygdsförening eller varumärket Kockums Jernverk.

Grunduppgifterna kommer från Riksarkivets arkivpost, företagets egen historik och samtida företagslitteratur från 1934 och 1947.

Orsaken till att gjuteriet lades ned 1991 går inte att belägga i någon tillgänglig källa. Därför står ingen förklaring utskriven här.

Vanliga frågor

Vad var Kockums Jernverk i Kallinge?

Ett järnbruk i Ronneby kommun i Blekinge med rötter i Örmo bruk från 1742. Frans Henrik Kockum köpte anläggningen 1846 och etablerade sig i Kallinge 1849. Verksamheten omfattade stålverk, valsverk och gjuteri.

Hörde jernverket ihop med Kockums varv i Malmö?

Bara genom grundaren. Frans Henrik Kockum startade båda, men efter hans död 1875 var de skilda bolag. Ingen källa kopplar Kallinges plåt till fartygsbygget i Malmö.

Tillverkade Kallinge plåt till fartyg?

Ingen källa visar det. Sortimentet bestod av tunnplåt: svartplåt, galvaniserad plåt, pressplåt, karosseriplåt samt dynamo- och transformatorplåt. Kunderna fanns i verkstads-, elektro- och fordonsindustrin.

Vilket är äldst, bruket eller varvet?

Bruket. Kallinge etablerades 1849 medan varvstomten i Malmö köptes den 21 november 1870. Första fartyget därifrån sjösättes 1873.

Hur många arbetade på bruket?

Omkring 600 år 1934 enligt företagets jubileumsbok och omkring 1 700 industriarbetare 1947. På 1950-talet uppges omkring 2 000 anställda i Kallinge och Ronneby tillsammans.

Finns företaget kvar?

Ja, som Kockums Maskin AB på samma adress i Kallinge. Bolaget tillverkar maskinbearbetat gjutgods och ägs sedan våren 2000 av danska BIRN Group. Antalet anställda anges till 61 i bokslutet och omkring 70 av företaget självt.

Vad hände 1991?

Gjuteriet avvecklades efter 142 år och industriområdet övergick till Ronneby kommun, som förvaltar det genom bolaget ABRI sedan den 1 juli 1991. Orsaken framgår inte av någon tillgänglig källa.

Vad är Modelladan?

En tvåvånings träbyggnad som 1888 flyttades från Örmo bruk i Konga till Kallinge. Den rymmer brukets samling av trämodeller och kärnlådor och visas av Ronneby Musei- och Hembygdsförening efter överenskommelse.

Är brukets byggnader skyddade?

Nej. Ronneby kommun har sju byggnadsminnen och inget av dem tillhör jernverket. Inget av kommunens byggnadsminnen är industriellt.

Är stekpannorna med namnet Kockums Jernverk från bruket?

Nej. Varumärket köptes 2016 av Rickard Andersson och relanserades 2018. Verksamheten drivs från Anderstorp och tillverkningen sker vid ett emaljverk i Europa, utan ägarkontinuitet till bruket.

Källor

Läs vidare om Kockums varv i Malmö, om Kockumskranen, om fartygen från Kockums och om svenska varv i stort.

Publicerad Uppdaterad Av Bosse

Ämnen: ,

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *