Oberoende kunskapssajt
Eriksbergs bockkran
Kranen lyfte fartygssektioner i tio år. Sedan dess har den stått stilla i fyrtiosju. Den är den minsta av de tre svenska bockkranarna och den enda som finns kvar.
Bockkranen vid Sannegårdshamnen i Göteborg restes 1969 och togs ur drift 1979. Den blev byggnadsminne den 25 juni 2012 och skyddet omfattar även den gamla torrdockan. Måtten på kranen skiljer sig kraftigt mellan källorna och en av de vanligaste siffrorna, 500 000 ton, avser något helt annat än kranen.
- 450 tonlyftkapacitet enligt kranförteckningen
- 107,85 mspännvidd mellan benen
- 1 750 tonkranens egenvikt
- 25 juni 2012beslutet om byggnadsminne
Tio års arbete, fyrtiosju år som landmärke
Kranen restes för att bygga stora fartyg i den utbyggda torrdockan. Monteringen började i januari 1969 och den togs i bruk efter sommaruppehållet samma år. Tio år senare var det slut. Det sista fartyget från Eriksberg, tankfartyget M/T Atland, levererades den 15 juni 1979.
Sedan dess har kranen inte lyft något. Den har stått stilla nästan fem gånger längre än den arbetade. Det är den enskilt märkligaste uppgiften om hela anläggningen.
Drifttid mot ståtid
Kranens tio år i arbete jämfört med de fyrtiosju som följt. Nederst ligger de tre kulörer kranen haft.
Kulörerna är ritade efter de årtal som går att belägga. Den ursprungliga färgen beskrivs som mörkgrön, kulören från 1992 som orange eller brandgul och den nuvarande som röd.
Vad byggnadsminnet skyddar
Länsstyrelsen i Västra Götalands län fattade beslutet den 25 juni 2012 med stöd av tredje kapitlet i kulturmiljölagen. Fastigheten anges som Sannegården 734:4 med flera. Anläggningens registrerade namn är Eriksbergs bockkran, men skyddet omfattar mer än kranen. I Riksantikvarieämbetets post beskrivs objektet som en bockkran och en före detta torrdocka med öppet vattenområde.
Detaljerna i skyddet är mer specifika än man kan tro. Den invändiga gula och gröna färgsättningen omfattas, liksom trappor, förarhytt, lyftkrokar och linvinsch. Den utvändiga kulören regleras däremot inte alls av beslutet. Kranen får varken rivas, flyttas eller byggas om utan länsstyrelsens tillstånd.
Antikvarie Lena Emanuelsson motiverade beslutet så här: ”Bockkranen, tillsammans med torrdockan på Eriksberg, är ett av de mest påtagliga monumenten över den storskalighet och rationalitet som präglade varvsindustrin under 1960-talet.” Hon lade till att det är den enda kvarvarande kranen av sitt slag i landet.
Inget rivningshot. Kranen beskrivs ibland som räddad från rivning. Något belägg för det finns inte. Inför byggnadsminnesförklaringen var kranen oanvänd och utsatt för skadegörelse. Ägaren Älvstranden Utveckling var positiv till skyddet. Vd Johan Ekman sa vid tillfället att det är viktigt att värna om arvet.
Måtten som spretar
Grunduppgifterna finns i länsstyrelsens inventering av hamn- och varvskranar i Västra Götalands län. Höjdsiffran beror på var mätningen börjar. Riksantikvarieämbetet och flera oberoende källor anger 80 meter i totalhöjd. Den kulturhistoriska inventeringen skriver 73 meter fri höjd över kaj. Utsiktsplattformen ligger på 77 meter och bungyplattformen angavs till 84 meter över havet. Kajen ligger några meter över havsytan, vilket förklarar en del av spridningen.
| Uppgift | ~Värde | Hur väl belagd |
|---|---|---|
| Egenvikt | 1 750 ton | Flera oberoende källor: Älvstranden, Layher, ställningsentreprenören |
| Totalhöjd | 80 m | Flera oberoende källor |
| Huvudbalkens längd | 120 m | Kraninventeringen. Tvärsnittet anges till 8 gånger 8 meter |
| Utsiktsplattform | 77 m | Göteborgs stads eget nyhetsmaterial |
| Bungyplattform | 84 m över havet | Göteborgs hembygdsförbund, en källa |
| Lyftkapacitet | 450 ton | Länets kraninventering. Används genomgående i övriga källor |
| Spännvidd | 107,85 m | Länets kraninventering. Hembygdsförbundet avrundar till 110 meter |
| Fri höjd över kaj | 73 m | Den kulturhistoriska inventeringen av Eriksberg |
450 ton, inte 500 000. Siffran 500 000 ton förekommer i flera stora medier som kranens kapacitet. Den avser storleken på de fartyg torrdockan gjorde det möjligt att bygga. Kranens lyftkapacitet var 450 ton, drygt en tusendel av den siffran.
Vem byggde den
Kranen konstruerades av tyska Pohlig-Heckel-Bleichert i Köln. NOHAB i Trollhättan tillverkade huvudbalken 1968 i åtta sektioner som fraktades till Göteborg. Formuleringen att NOHAB byggde kranen förekommer ofta men är för trubbig. Verkstaden gjorde balken.
Samma tyska firma låg bakom alla tre svenska bockkranar. Kockumskranen i Malmö byggdes av PHB tillsammans med Jucho. Uddevallavarvets kran kom också från PHB. Av de tre är Eriksbergskranen minst på varje mått som går att jämföra, samtidigt som den är den enda som står kvar.
| Kran | ~Klar | ~Lyfter | ~Spännvidd | ~Höjd | Öde |
|---|---|---|---|---|---|
| Eriksbergs bockkran | 1969 | 450 ton | 107,85 m | 80 m | Byggnadsminne sedan 25 juni 2012 |
| Kockumskranen, Malmö | 1974 | 1 500 ton | 174 m | 140 m | Såld 2002 för en dollar till Hyundai i Ulsan |
| Uddevallavarvets bockkran | 1976 | 900 ton | 185 m | 135 m | Fälld 4 februari 1986 och skrotad |
Uddevallakranen fick nio år i drift, Kockumskranen elva. Eriksbergskranen fick tio. Ingen av dem hann bli tjugo år gammal som arbetsredskap, vilket säger något om hur snabbt den svenska storvarvsepoken tog slut.
Färgen har bytts två gånger
Kranen var mörkgrön från början. Vid ommålningen 1992 fick den en ny kulör. Den beskrivs som orange, brandgul eller rödorange beroende på källa. Göteborgs stads egen nyhetssajt kallade den orange så sent som 2012, samma år som byggnadsminnesförklaringen.
Den röda färgen är ny. Den kom vid renoveringen 2021, i den kulör som anges i bygglovet. Påståendet att kranen var grön fram till 1992 och röd därefter hoppar över trettio år av orange.
Renoveringen kostade drygt 60 miljoner kronor. Ställningen som krävdes vägde 220 ton, varav 160 ton var av ett enda system. Belysningen förnyades samtidigt. Ljussättningen hade 2010 fått IALD Award of Excellence, en internationell utmärkelse inom ljusdesign.
Vad man kan göra vid kranen idag
Ägare är Älvstranden Utveckling AB, helägt av Göteborgs stad. Bolaget hette tidigare Eriksbergs Förvaltnings AB och köptes 1996 från statliga Stattum för en krona. Staden sköt samtidigt till 100 miljoner kronor i kapital.
Kranen är normalt stängd för allmänheten. Enstaka platser har erbjudits vid särskilda evenemang, exempelvis under bomässan 2013 då besökare kunde åka hiss upp till utsiktsplattformen på 77 meter. Göteborgs officiella turistsajt nämner ingen publik tillgång alls.
Bungyhoppen tillhör historien. De bedrevs under 1990-talet och har upphört. Den som söker på plattformen 84 meter över havet hittar bilder från 1993 till 1998, inte en verksamhet som går att boka. Det som finns kvar är silhuetten, ljussättningen och bokstäverna ERIKSBERG som syns över hela norra älvstranden.
- Kranen stod stilla fem gånger längre än den arbetadeTio år i drift 1969 till 1979, fyrtiosju år som landmärke sedan dess.
- Skyddet omfattar också torrdockanByggnadsminnet består av bockkranen och den före detta torrdockan med det öppna vattenområdet.
- Den röda färgen är från 2021Kranen var mörkgrön till 1992 och därefter orange i nästan trettio år.
- Den utvändiga kulören är inte skyddadDäremot är den invändiga gula och gröna färgsättningen det, tillsammans med trappor, förarhytt, lyftkrokar och linvinsch.
- NOHAB byggde balken, inte kranenVerkstaden i Trollhättan tillverkade huvudbalken 1968 i åtta sektioner. Själva kranen konstruerades av Pohlig-Heckel-Bleichert i Köln.
- Ljussättningen har vunnit ett internationellt prisIALD Award of Excellence 2010 gick till belysningen av Eriksbergskranen.
- Staden betalade en krona för varvsbolagetGöteborg köpte Eriksbergs Förvaltnings AB från statliga Stattum 1996 och sköt samtidigt till 100 miljoner kronor.
- Ingen av de tre bockkranarna hann fylla tjugo som arbetsredskapUddevalla nio år, Eriksberg tio, Kockums elva.
Om sajten. Varvshistoria.se är en fristående kunskapssajt om svensk varvsindustri. Sajten drivs inte av och har ingen koppling till Älvstranden Utveckling, Göteborgs stad, länsstyrelsen eller Riksantikvarieämbetet.
Beslutet om byggnadsminne finns hos Riksantikvarieämbetet. Uppgifter om renoveringen och ägarskapet kommer från Älvstranden Utveckling.
Vissa mått kommer från en enda inventering, andra bekräftas av flera oberoende källor. Tabellen visar vilket som gäller för varje uppgift, så att läsaren själv kan väga dem.
Vanliga frågor
När blev Eriksbergs bockkran byggnadsminne?
Den 25 juni 2012, genom beslut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län enligt tredje kapitlet i kulturmiljölagen. Fastigheten anges som Sannegården 734:4 med flera. En del medier skrev den 26 juni, men registret anger den 25.
Vad omfattar skyddet?
Både bockkranen och den före detta torrdockan med det öppna vattenområdet. Skyddet gäller också den invändiga gula och gröna färgsättningen, trappor, förarhytt, lyftkrokar och linvinsch. Den utvändiga kulören regleras inte.
Hur mycket lyfter kranen?
450 ton enligt kranförteckningen. Siffran 500 000 ton, som förekommer i flera stora medier, avser storleken på de fartyg torrdockan gjorde det möjligt att bygga.
Hur hög är Eriksbergs bockkran?
Omkring 80 meter i totalhöjd. Andra siffror mäter andra saker: 73 meter fri höjd över kaj, 77 meter till utsiktsplattformen och 84 meter över havet till den tidigare bungyplattformen.
Vem byggde kranen?
Pohlig-Heckel-Bleichert i Köln konstruerade den. NOHAB i Trollhättan tillverkade huvudbalken 1968 i åtta sektioner. Samma tyska firma låg bakom bockkranarna i Malmö och Uddevalla.
Hur länge var kranen i drift?
Tio år, från 1969 till 1979. Sista fartyget från Eriksberg, M/T Atland, levererades den 15 juni 1979.
Varför är kranen röd?
Den röda kulören kom vid renoveringen 2021 och står i bygglovet. Kranen var mörkgrön från början och målades 1992 i en orange eller brandgul kulör.
Går det att besöka eller bestiga kranen?
Normalt inte. Kranen är stängd för allmänheten och enstaka platser har erbjudits vid särskilda evenemang, som bomässan 2013. Själva området vid Sannegårdshamnen är däremot fritt tillgängligt.
Kan man bungyhoppa från kranen?
Nej. Verksamheten bedrevs under 1990-talet och har upphört. Plattformen låg 84 meter över havet och var under en tid Sveriges högsta plats för bungyjump.
Var kranen hotad av rivning?
Inget belagt rivningshot finns. Inför byggnadsminnesförklaringen var den oanvänd och utsatt för skadegörelse, men ägaren var positiv till skyddet. När andra göteborgskranar revs 2019 slös det uttryckligen fast att Eriksbergskranen inte berördes.
Källor
- Slöjd & Byggnadsvård, Hamn- och varvskranar i Västra Götalands län: spännvidden 107,85 meter, lyftkapaciteten 450 ton och huvudbalkens mått
- SIM, kulturhistorisk inventering av Eriksberg: den fria höjden 73 meter över kaj
- Riksantikvarieämbetet via Kringla: beslutsdatum 25 juni 2012, skyddsform och fastighetsbeteckning
- SVT Nyheter Väst om byggnadsminnet: citaten av Lena Emanuelsson och att torrdockan ingår
- Vårt Göteborg om byggnadsminnesförklaringen: den invändiga färgsättningen, detaljerna i skyddet och att kranen då var orange
- Vårt Göteborg om besöken i kranen: utsiktsplattformen på 77 meter och tillfället under bomässan 2013
- Älvstranden Utveckling om renoveringen: kostnaden drygt 60 miljoner, egenvikten och totalhöjden
- Älvstranden Utveckling om den röda kulören: färgbytet 2021 och bygglovets kulör
- Älvstranden Utveckling, milstolpar: köpet från Stattum 1996 för en krona och kapitaltillskottet
- Layher om ställningsarbetet: de 220 tonnen ställning och måtten på kranen
- Göteborgs hembygdsförbund om bockkranen: NOHAB och de åtta sektionerna samt bungyplattformen
- Hela Hisingen om färghistoriken: att kranen gick från mörkgrön till orange
- Light Bureau, prislista: IALD Award of Excellence 2010 för ljussättningen
- Föreningen Industrihistoria i Skåne: att Kockumskranen byggdes av PHB tillsammans med Jucho
- Uddevalla Industrihistoriska om bockkranen: Uddevallakranens mått och fällningen 4 februari 1986
- SVT om rivningen av andra göteborgskranar: att Eriksbergskranen inte berördes av rivningarna 2019
Läs vidare om Eriksbergs varv, om Kockumskranen i Malmö, om Uddevallavarvet och om vad som hände efter varven.