Lindholmens varv

Lindholmen grundades i mitten av 1840-talet och byggde omkring 600 fartyg innan verksamheten upphörde. Här låg Göteborgs första torrdocka, delvis uthuggen ur berget. Här byggdes pansarbåtar, flygplanskryssaren Gotland och statsisbrytaren Atle. Marken såldes 1996 till Göteborgs stad för en krona och rymmer idag Lindholmen Science Park.

• 1845Theodor Wilhelm Tranchell köper verkstaden
• 1875Göteborgs första torrdocka står klar
• cirka 600fartyg byggda enligt Göteborgs stad
• 1 kronapriset när marken såldes till staden 1996

Tranchells verkstad

Göteborgsköpmannen Theodor Wilhelm Tranchell köpte 1845 en verkstad från Lindholmens säteri på Hisingen. Anläggningen byggde och reparerade träfartyg. Göteborgs stadsmuseum daterar i sin inventering starten till 1844, medan Varvshistoriska föreningen och Skärgårdsbåtar anger 1845. Sjöhistoriska museet nöjer sig med att skriva 1840-talet.

Det första fartyget blev briggen Aurora 1848, uppkallad efter grundarens hustru. Verkstaden utvidgades 1851 med maskiner från England. Den första ångslupen levererades 1853 och den första järnångaren, Gustaf II Adolf, kom 1855.

Bolagsnamnen skiftade genom åren. Lindholmens Varv och Fabriks-AB blev AB Lindholmens Verkstads Arrendatorer den 17 oktober 1892 och Lindholmens Verkstads AB den 1 april 1894, men i dagligt tal hette anläggningen hela tiden Lindholmens Mekaniska Verkstad.

Uppgången och kraschen 1891

En ekonomisk kris 1858 gjorde Motala Werkstads Bolag till huvudägare. Under de följande decennierna växte Lindholmen kraftigt. Runt 1890 var varvet med sina omkring 1 400 anställda Göteborgs största företag.

Den 1 september 1891 gick Motala Werkstad i konkurs och drog med sig Lindholmen. Varvet auktionerades ut den 22 februari 1892 för 820 000 kronor. Personalstyrkan rasade till fyrtio personer.

Återhämtningen tog tid. Bolaget knöts åter samman med Motala verkstad 1906 och blev ett rent Göteborgsföretag 1915. Under 1927 och 1932 drogs verksamheten ned till enbart reparationer. Johnsonkoncernen köpte varvet 1938 och behöll det i mer än trettio år. På 1960-talet nådde Lindholmen sin högsta personalstyrka, omkring 1 800 anställda.

Vad varvet byggde

Lindholmen var det varv i Göteborg som längst höll fast vid ångpannor och ångmaskiner. Först efter andra världskriget gick man över till dieselmotorer. Bolaget var 1941 först i världen med att svetsa stommar till ångpannor.

Örlogsfartygen dominerar listan över kända nybyggen. Pansarbåtarna Svea, Göta, Niord, Dristigheten, Äran och Oscar II byggdes här, liksom jagarna Sigurd 1908 samt Wrangel och Wachtmeister 1917.

Flygplanskryssaren Gotland är den mest särpräglade konstruktionen. Hon sjösattes den 14 september 1933 och levererades i december 1934 med flygdäck för åtta plan, katapult med lufttryck och kran i aktern. Fartyget byggdes om till luftvärnskryssare 1943 och skrotades i Ystad 1962.

Frågan om världens första tankfartyg

Varvshistoriska föreningen skriver att Motala Werkstad 1878 tecknade kontrakt med bröderna Nobel om en tankångare för Kaspiska havet, att fartyget hette Nordensköld, att det byggdes på Lindholmen och att det var världens första tankfartyg för olja i bulk. Uppgiften bör hanteras med försiktighet.

Sjöhistoriska museet och KulturNav placerar i stället Nobels första tankfartyg Zoroaster vid Motalas varv i Norrköping. Bröderna Nobels egen företagshistorik pekar på Lindholmen i Göteborg men skriver på samma sida även Norrköping. Nordenskiöld var enligt samma historik ett större systerfartyg som beställdes efter Zoroaster. Hon kan därmed inte ha varit den första.

Det alla är eniga om är att fartyget byggdes inom Motala Verkstads koncern 1878 och att Motala ägde Lindholmen sedan 1858. Vilket av koncernens tre varv som lade kölen går inte att avgöra på tillgängliga källor. Hela turordningen mellan de konkurrerande anspråken reds ut på sidan om de mindre varven.

Torrdockan från 1875

Staten finansierade 1871 en torrdocka på Lindholmen. Den stod klar 1875 i dalsänkan mellan Slottsberget och Skateberget, delvis uthuggen ur berget. Göteborg fick därmed sin första torrdocka. Stadsmuseet skriver att den länge var landets största docka.

Tjugosex år senare lät den annorlunda. Göteborgs mekaniska verkstad skrev 1901 i en framställan att Lindholmens docka ofta var upptagen av fartyg som låg där länge och att den var av väl små dimensioner. Båda beskrivningarna stämmer. Dockan var störst i landet när den byggdes och för liten för det tidiga 1900-talets fartyg.

Måtten går inte att belägga. Vi har sökt i Göteborgs stadsmuseums inventering, Sjöhistoriska museets varvsförteckning, kulturmiljöunderlaget för Lindholmen och kraninventeringen för Västra Götaland utan att hitta längd, bredd eller djup. Därför anges inga siffror här.

Eriksberg tar över och varvet tar slut

Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB förvärvade Lindholmen från Johnsonkoncernen den 1 januari 1970. Året därpå blev varvet en sektion av Eriksberg och drevs som reparationsvarv. Sjöfartsmuseet Akvariet skriver i stället att Broströmkoncernen tog över 1970 och att sammanslagningen med Eriksberg skedde året därpå. Uppgifterna om när det tog slut går isär.

Varvshistoriska föreningen, Sjöhistoriska museet och Skärgårdsbåtar anger 1976 för när varvsrörelsen upphörde. Göteborgs stadsmuseum skriver att verksamheten fanns kvar till 1985, då den kvarvarande personalen flyttades över till Cityvarvet. Lindholmen Science Park anger i sin egen historik att varvet gick i konkurs 1977. Samma sak gäller det sista fartyget, där 1969 anges för sista leveransen som självständigt varv och 1974 för det sista nybygget under Eriksberg. Fartygets namn har vi inte hittat i någon källa.

Eriksbergs Förvaltnings AB gjorde först om varvet till utbildning för arbetslösa varvsarbetare. Göteborgs stad tog över i början av 1990-talet och placerade sex gymnasieskolor på området. Chalmers etablerade en ingenjörsutbildning. År 1996 förvärvade staden marken för en krona och 1999 grundades Lindholmen Science Park tillsammans med Chalmers stiftelse, med Ericsson som första partner.

Vad som finns kvar

Riksintresset Lindholmen från 1987 omfattar Skatebergets bebyggelse samt dockan och resterna av stapelbäddarna. Kulturmiljöunderlaget beskriver stapelbäddarna som den sista möjligheten att behålla ett inslag som präglat Göteborgs stadsbild i fyrahundra år. Torrdockan finns kvar men saknar synliga spår av verksamheten.

Fem varvsbyggnader står kvar under sina gamla namn. Plåtverkstaden Santos från omkring 1946 är idag Backateatern. Till dem hör maskinverkstaden Äran, varvsbyggnaden Göta från 1952, Sociala huset och förrådsbyggnaden Polhem. Disponentvillan och gasverket på Skateberget är skyddade i detaljplan.

Slottsberget intill är Göteborgs enda sammanhållna varvssamhälle. Trähusen byggdes från 1870-talet till 1910-talet av arbetarna själva och på deras egen bekostnad. Fyra arbetare byggde tillsammans ett fyrfamiljshus i två våningar och fick var sin lägenhet om ett rum och kök.

Kranarna är däremot borta. En Kampnagelkran från 1960 tillverkad för Lindholmen flyttades till Gotenius varv våren 1990 och en portalvippkran som stått på Lindholmen finns numera på Ringön.

• Varvets första fartyg bär grundarens hustrus namnBriggen Aurora levererades 1848. Aurora är morgonrodnadens gudinna.
• Personalen föll från omkring 1 500 till fyrtioMotala Werkstads konkurs den 1 september 1891 tog med sig Lindholmen. Varvet auktionerades ut för 820 000 kronor i februari 1892.
• Här låg Göteborgs första torrdockaDen står klar 1875 och var delvis uthuggen ur berget mellan Slottsberget och Skateberget.
• Lindholmen höll fast vid ångan längst av allaVarvet gick över till dieselmotorer först efter andra världskriget.
• Varvsarbetarna byggde sina egna husPå Slottsberget gick fyra arbetare ihop om ett fyrfamiljshus och fick var sin lägenhet om ett rum och kök.
• Marken såldes till staden för en kronaAffären gjordes 1996. Tre år senare grundades Lindholmen Science Park.
• Ubåtarna är en missuppfattningLindholmen förekommer inte i någon förteckning över byggvarv för svenska ubåtar. De byggdes hos Kockums, Karlskronavarvet, Bergsunds, Galärvarvet och Götaverken.

Vanliga frågor

Källor

• Göteborgs stadsmuseum, kulturhistorisk inventering av Eriksberg, Lindholmen och Götaverken: anställda, torrdockan, bevarade byggnader och riksintresset
• Varvshistoriska föreningen om Lindholmens Mekaniska Verkstad: grundandet, bolagshistoriken, tankfartygsuppgiften och nedläggningsåret
• Skärgårdsbåtar om Lindholmen: de exakta datumen för konkurs, auktion och bolagsbildningar
• Vårt Göteborg om storvarven: briggen Aurora, cirka 600 fartyg och ångmaskinerna
• Sjöfartsmuseet Akvariet om ritningssamlingen: cirka 600 fartyg fram till 1976 och ägarbytet 1970
• Sjöhistoriska museet, varvsförteckning: verksamhetsåren, torrdockan 1875 och Eriksbergs övertagande
• KulturNav om pansarskeppet Oscar II: mått, besättning, beväpning och skrotningsåret
• KulturNav om flygplanskryssaren Gotland: sjösättning, flygdäcket, ombyggnaden och slutet
• Lindholmen Science Park om sin historia: kronan för marken, gymnasieskolorna och grundandet 1999
• Melica, kulturmiljöunderlag Lindholmen: stapelbäddarna och Slottsberget
• Branobel History om Ludvig Nobels tankfartyg: beställningen 1877, leveransen 1878 och Nordenskiöld som systerfartyg